Vårdbolag vinnare bland börsens debutanter
Av årets tolv nykomlingar på Helsingforsbörsen är det vårdbolaget Pihlajalinna som fått se sin aktiekurs stiga mest. Vårdreformen och flyktingsituationen ger bolaget vind i seglen.
I många år har det rått noteringstorka på Helsingforsbörsen. De bolag som försvunnit har varit fler än de som kommit till. 2015 har varit ett lysande undantag – fler bolag än på mycket länge har noterats, antingen på huvudlistan eller på First North som är en lista för mindre tillväxtbolag.
Men nykomlingarnas börsframgång varierar. Hos hälften av bolagen är aktiekursen i dag lägre än den teckningskurs som sattes vid emissionen. Hos två företag är kursen oförändrad och för två har den gått svagt uppåt. För den kraftigaste kursuppgången står banken Evli och framför allt vårdbolaget Pihlajalinna, som producerar social- och hälsovårdstjänster under varumärkena Pihlajalinna och Dextra.
Vid emissionen sattes Pihlajalinnas teckningskurs till 7,50 euro, men redan under den första handelsdagen hade kursen stigit till 11,50 euro. I dag ligger den kring 17,80 euro.
– Privatisering av vården är ett aktuellt ämne. Bolaget ligger rätt i tiden med tanke på dagens trender, säger Kristian Tammela, aktiestrateg på Nordea.
Draghjälp har Pihlajalinna fått av vårdreformen som ger patienterna större frihet att välja mellan privata och offentliga vårdleverantörer. När regeringen efter många turer rodde överenskommelsen i hamn den 9 november, steg Pihlajalinnas aktie med över 10 procent på en enda dag – många placerare vill vara med och dela på de förväntade framtida vinsterna.
Också flyktingsituationen ger affärsmöjligheter åt Pihlajalinna, som under hösten öppnat förläggningar i Kumo, Tavastehus och Kihniö.
Svårt sätta rätt pris
Att kursen utvecklas så olika för nykomlingarna kan förklaras med att vissa av dem prissattes fel från början. Men bolagen är också väldigt olika vad gäller storlek och intjäningsförmåga.
– Det är i regel de mindre bolagen som gått dåligt efter noteringen. Risken är hög till exempel i ett bolag som utvecklar ett läkemedel, men ännu inte har någonting att sälja, säger Tammela.
Att kursen hos flera av bolagen ändrats rejält jämfört med teckningskursen, visar att det är svårt att på förhand prissätta ett bolag innan det har noterats offentligt. Om kursen stiger kraftigt efter noteringen är det bra för dem som tecknade aktien från början. Men för de gamla ägarna är det mindre trevligt, eftersom uppgången visar att de kunde ha tjänat mer om priset hade satts högre vid emissionen.
Enligt Jukka Oksaharju, aktiestrateg på Nordnet, lönar det sig i regel inte för småsparare att delta i emissioner, även om vartannat bolag rent statistiskt stiger och vartannat sjunker efter en börsintroduktion. När marknaden ser att en aktie är underprissatt skyndar sig de stora institutionella investerarna att teckna. De har förtur framför småspararna, vilka bara får tillgång till en liten del av aktierna. Om teckningspriset vid emissionen däremot är för högt satt, är de stora investerarna inte intresserade. Småspararna har då goda chanser att teckna stora mängder aktier, men till ett dåligt pris.
Övergående
Det gångna årets noteringsboom är enligt Oksaharju inget bestående fenomen. Enligt honom är den ett tecken på att en långvarig börsuppgång nu har nått sin kulmen.
– I en sådan situation ser de gamla ägarna en chans att få ett bra pris för sina innehav genom att föra bolaget till börsen. Det behöver inte ens handla om att bolaget måste samla in pengar för att finansiera sin tillväxt, säger han.
I den mån årets noteringsboom fortsätter ännu nästa år, tror Oksaharju att den i första hand gäller små och relativt nya bolag, däremot inte de lite äldre, större och stabila bolag som många skulle vilja se på börsen. Till dem hör Fazer, Paulig och Onninen.
Skattesystemet avgör
Att dessa välskötta bolag förblir i privat ägo beror enligt Oksaharju på det finländska skattesystemet som gynnar ägandet av icke-noterade företag. Skatten på vinstutdelning från icke-noterade bolag är klart lägre än från börsbolag.
– Därför saknar ägarna till icke-noterade bolag incentiv för en börsnotering. Vill man sälja vänder man sig hellre till ett riskkapitalbolag. För folkkapitalismen är det här illa eftersom små privatsparare har färre alternativ att välja bland.
Att det trots allt kommer nya bolag till börsen – låt vara små och sårbara – är enligt Oksaharju positivt.
– Helsingforsbörsen är fortsättningsvis en mycket liten marknadsplats. Där saknas hela branscher som bil-, vapen- och kosmetikindustrin, och tills vidare också spelindustrin.