Alternativt nyår inte tryggare
Tycker du att en svävande papperslykta skulle vara ett tyst och miljövänligt alternativ till nyår? Glöm det. Finska myndigheter varnar för att de kan vara livsfarliga.
Det kan se vackert ut på bild. Tunna lyktor som svävar upp i mörkret efter att användarna puttat i väg dem.
– Skulle det vara trevligt om festen slutar med att du råkar tända eld på grannens hus, som dessutom kan ha människor och husdjur i sig? Det är inte värt den skönheten, säger översinspektör Pipsa Korkolainen på Säkerhets- och kemikalieverket Tukes.
Lyktorna, även kallade khom loy, är en vanlig syn för Thailandsresenärer. Korkolainen rekommenderar inte att man köper med sig en hem och använder den i Finland.
– De är lätta och okontrollerade. De kan törna emot ett träd, en höstack, en balkong, ett hus eller till och med en barnvagn. Det kan få allvarliga konsekvenser, eftersom brandrisken är hög.
Papperslyktorna är i nuläget inte förbjudna, men farliga flygande lyktor får inte införas på marknaden eller säljas för konsumenter. Tukes avråder kraftigt från att använda dem.
Enligt vad KSF Media erfar finns det en butik i Nyland som säljer lyktorna med motiveringen att polisen gett dem tillstånd. Men dylika tillstånd utfärdas enbart för evenemang där besökarna får köpa lyktorna. Det är bara under evenemanget som besökarna får släppa upp dem. Däremot får man inte sälja dem till privatpersoner.
Vackra men farliga. De svävande lyktorna kan lätt tända eld på vad som helst i sin omgivning. Foto: Mostphotos
En person på redaktionen kan vittna om hur galet det kan gå med lyktorna.
– Vi höll på att bränna upp en tall eftersom lyktan flög in i den.
I Sverige har bönder också ondgjort sig över skräpet som lyktorna lämnar efter sig på åkrar och i beteshagar. Speciellt oroliga är de för att kor får i sig ståltrådsbitar från lyktorna. Det kan leda till allvarliga skador hos kreaturen.
Ögonskadorna har minskat
I fjol skadade fyrverkerier 17 personers ögon på nyårsafton. Över hälften av dem var åskådare och bland dem fanns barn. I nuläget kräver lagen bara att den som tänder på bär skyddsglasögon. Helt klart skulle det tryggare om också åskådarna har dem på, menar Harri Roudasmaa som är överingenjör på Säkerhets- och kemikalieverket Tukes.
– Om du tänker gå en sväng på nyårsafton i närheten där det skjuts rekommenderar jag att du tar på dig skyddsglasögon. Du kan ändå få ett regn av små raketflisor eller käppen som raketen stått på över dig. Det händer att förbipasserande eller personer som står i hörnet av ett torg skadas.
Det är tack vare frivilliga krafter inom Ögonläkarförbundet som gör att det finns exakt statistik på ögonskador på nyår. Hur många som drabbas av hörsel-, kross- eller brännskador varje år finns det däremot inga heltäckande siffror på.
– Ögonskadorna har minskat märkbart sedan det blev lag på att använda skyddsglasögon. Vid åren kring millennieskiftet hade vi femtio personer som fick ögonskador vid nyår, säger han.
År 2009 förbjöds också miniraketer och romerska ljus i Finland.
– Miniraktererna var så små att folk inte förstod att de var farliga. Man kunde till och med se ungar i vagn som höll i dem. Och folk sköt mot varandra med romerska ljus. Klart att det uppstod många skador då.
Farliga nyårstraditioner
Det är inte bara de svävande lyktorna och raketerna som kan ställa till med besvär för nyårsfirare, deras husdjur och andras eller den egna egendomen. Den populära traditionen med att stöpa tenn på nyår har också sina risker.
Foto: KSF-arkiv/Lasse Lehtinen
Nyårslyckorna kan innehålla upp till 90 procent bly, ett ämne som är farligt både för människan och naturen. Följaktligen kan man inte slänga dem i det vanliga sopkärlet, för det är problemavfall. Det finns också hästskor av bivax på marknaden, men Tukes påpekar att vaxet kan fatta eld när man hettar upp det. Vaxet smälter vid 60 grader och fattar eld vid 200 grader. Tryggast är att hetta upp vaxet i vattenbad.
Ett annat alternativ är att stöpa nyårslyckor av upphettat socker.