Företagen höjer sin klimatprofil
Finländska och nordiska placerare har de senaste åren förbundit sig att investera i hållbara företag samtidigt som allt fler finländska börsbolag höjer klimatprofilen. Men företag som ratas i Norden hittar fortfarande pengar på annat håll.
Finländska företag både på och utanför börsen har vaknat till insikt om att klimatfrågor är viktiga, för företagsbilden men också för affärsverksamheten.
– Förr var det många bolag som enbart gjorde det lagen krävde av dem i frågan om klimatfrågor, nu har allt flera aktivt börjat jobba med de här sakerna, säger Jouni Keronen, verksamhetsledare på Climate Leadership Council, CLC, i Helsingfors.
CLC samlar företag under den gemensamma uppmaningen att jobba för ett koldioxidneutralt samhälle och främja ett hållbart samhälle. Antalet företag som tillhör organisationen har stadigt vuxit och just nu representerar den närmare halva börsvärdet på Helsingforsbörsen.
Också placerarna blir allt noggrannare med hur de investerar sina pengar. OP-gruppen, Nordea och Ilmarinen hör till de stora inhemska aktörer som redan före klimatmötet i Paris meddelade att de medvetet jobbar för att i allt högre grad placera sina medel i fonder där investeringsobjekten är klimatmedvetna.
Som ett led i det här meddelade till exempel Ilmarinen i november att man sålt bort innehaven tre företag, inget av dem finländskt.
– Placerare har svårt att enbart genom att sälja sina innehav medverka till en klimatvänligare värld, det finns alltid någon som köper aktierna och vem köparen är inverkar på företagets klimatpolitik, skriver Ilmarinens placeringsdirektör Mikko Mursula i sin blogg.
Risk på många sätt
Han påpekar att en aktiv ägare har stora möjligheter att påverka också ett företags klimatpolitik. Utsläpp av koldioxid uppfattas som en klar risk.
Klimatförändringen i sig är också en risk. Stormar, översvämningar och andra väderfenomen inverkar på företags verksamhet och för försäkringsbolagen innebär de stora ansvar och potentiellt stora utgifter. Föroreningar i sin tur påverkar hälsan och ger upphov till högre kostnader för hälso- och sjukvård.
– Det finns numera stora, internationella institutionella placerare som kräver att företagen klart rapporterar sin kolrisk, säger Keronen.
Keronen konstaterar att företag som nu ligger i framkant i utvecklingen mot ett kolneutralt samhälle har stora möjligheter till en lönsam affärsverksamhet. Det gäller allt från bioprodukter till ren teknologi och ren energi.
– Det är bara att inse att världen förändras och att ett samhälle där fossila bränslen utgör grunden inte längre kommer tillbaka, säger han.
Också enskilda privata placerare blir allt mer intresserade av klimat- och miljöplaceringar. Bankernas och finansinstitutionernas klimatfonder lockar placerare och på Ålandsbanken har ett miljökonto år för år lockat allt fler kunder. Ålandsbanken donerar varje år ett belopp som motsvarar upp till 0,2 procent av insättningarna på kontot till naturskydds- och miljöprojekt kring Östersjön. Hittills har donationerna gett 1,2 miljoner euro.
– Det är mycket man kan värna om i miljön, men vi har valt att fokusera på Östersjön därför att Åland ligger mitt i havet och det på så sätt blir ett lokalt projekt för oss, säger Anne-Maria Salonius, direktör för verksamheten på fastlandet.
Stort intresse
Miljökontona har kontinuerligt blivit fler sedan starten 1997 och de är nu uppe i 30 000. Glädjande är enligt Salonius att intresset ökat så mycket och att det nu är många småplacerare, barn och unga med. De unga ser i sina placeringar allt mer till miljö och hållbarhet.
Nästa år är tanken att föra miljötänket ett steg vidare och lansera ett Östersjökort som bankkort för kunderna. Östersjöprojektet ska dessutom lanseras i Sverige.
– Miljön börjar bli en del av de flesta av våra kundsamtal, klimatmötet i Paris visar att det är viktigt att tänka på miljön. Och trots att räntan är negativ betalar vi positiv ränta på miljökontot, så vi betalar mycket för miljön.
Någon stor affärsverksamhet är miljökontot inte just nu när räntorna är negativa. Men det hindrar inte banken från att gärna se nya kunder och behålla miljökontot som en del av sitt hållbarhetsarbete, påpekar Salonius.