"Djur behöver också sova gott"
– Om inte annat är möjligt vill jag unna produktionsdjuren en mjukare sovplats än det betong- och metallgolv de nu är tvungna att fälla ner sina stora tunga kroppar på. God sömn är viktig framför allt för djur som inte får röra sig fritt, säger Sari Salminen. Hon innehar tjänsten som djurskyddsombud, som dras in vid årsskiftet.
När det är ekonomiskt svåra tider är det i allmänhet grupper med svaga påverkningsmöjligheter som drabbas.
– När staten ska spara är det enklast att ta från dem som har svårast att få sina röster hörda. Det är barn och djur som först känner av de hårda värdena som tar över då ekonomin går dåligt, säger Sari Salminen. Hon har i två år och fyra månader varit djurskyddsombud och jobbat vägg i vägg med Djurens välfärdscentral, som har sina arbetsutrymmen i samma byggnad som Helsingfors universitets smådjursklinik i Vik i Helsingfors.
Sari Salminen anser att det absolut behövs ett djurskyddsombud. Visserligen vill hon kalla ämbetet för djurombud. Det är ett ord som är mindre vilseledande. Ett djurombud arbetar med bredare frågor än bara djurskydd. Hon anser att det viktigaste är att öka djurens välbefinnande eller välfärd. Ett djurombud är en oberoende aktör som driver djurens ärende utifrån de forskningsresultat som finns om hur djur mår i vårt samhälle.
Vid det här laget finns det mycket nationell och internationell forskning om hur djur mår, hur de beter sig och om deras arttypiska behov.
- Född: 26.7.1970 i Helsingfors
- Bor: Klövskog, Nurmijärvi
- Familj: Man, Jyrki, och pojkarna Jussi och Jaakko (+whippetarna Nipsu, Peto, Kielo och Rili samt fiskar, tropiska akvarieräkor och snäckor)
- Utbildning: Veterinär
- Tjänst från och med 1.1.2016: Överinspektör (lagstiftningen om djurskydd) vid Livsmedelssäkerhetsverket.
Djurskyddslagen tar tid
Den nuvarande tjänsten som djurskyddsombud var redan då den infördes ett tidsbundet jobb. Slutdatum för tjänsten är sista december i år. En stor del av Sari Salminens andra och sista år i tjänsten har gått åt till att utreda frågor med anknytning till den nya djurskyddslagen som ska ersätta den nuvarande tjugo år gamla djurskyddslagen. Beredningen har tagit tid. Den beräknas blir färdig för remissrunda i vår.
Sari Salminen säger att en avsikt med reformarbetet har varit att förbättra djurens välbefinnande och att skapa klarhet i den nuvarande lagen. Tyvärr har de dåliga ekonomiska tiderna skärpt attityderna mellan dem som försvarar djuren och dem som understryker ekonomiska faktorer. Frågorna har politiserats i och med att regeringen i sitt program lovar att lagen inte ska leda till några skyldigheter som ger upphov till nya kostnader. Det som verkar helt säkert i det här skedet är att det inte blir någon permanent tjänst för ett djurombud.
– Skrivningarna i regeringsprogrammet tyder på att det inte införs några strukturförändringar inom djurproduktionen, åtminstone inte under den här regeringsperioden. Men jag har inte fått ett klart svar på om det till exempel inte kunde införas ett förbud efter en längre övergångsperiod mot båsladugårdar och det att man håller suggor i dräktighets- och grisningshäckar, säger Salminen.
Djurens behov att röra sig fritt och förverkliga sitt artenliga beteende har lyfts fram som en viktig fråga av den styrgrupp som bereder djurskyddslagen. Sari Salminen säger att, i det förslag som styrgruppen har lagt fram, förutsätts att djurens artenliga behov bör tillfredsställas. Det skulle innebära ett bättre liv för suggorna och mjölkkorna i framtiden.
I dagens läge förhindras cirka hälften av Finlands mjölkkor att röra sig i och med att de står fjättrade i bås dygnet runt. Suggorna, i den traditionella köttproduktionen, är inklämda i dräktighets- och grisningshäckar flera månader om året. Att hålla suggor i häckar är inte tillåtet i den ekologiska produktionen av svinkött.
Om den nya lagen inte förbjuder häckar och båsladugårdar efter en viss övergångstid blir Finlands djurskyddslag den mest djurovänliga i Norden och EU.
Fler medvetna konsumenter
Sari Salminen vill också lyfta fram aktuella positiva trender som har med produktionsdjur att göra.
– Konsumenterna blir allt mer intresserade av hur den mat de äter produceras. Folk vill ha information och de vill känna till detaljerna bakom olika produktionssätt. Det visar bland annat det stora intresset för ekologiska ägg. Också efterfrågan på ekologiskt svinkött är stort, säger Salminen.
Under det senaste året har hon sammanställt enkel information om olika typer av hönserier, svinkötts- och broilerköttsproduktion. Det är fråga om ett papper som belyser vissa fakta som har med djurens välbefinnande att göra beroende på produktionssätt.
Sari Salminen har delat informationen med konsumenterna via sin blogg. Och hon har distribuerat informationen inom detaljhandeln.
Hårda värden. Djuren i vårt samhälle hade gärna sett att den nya djurskyddslagen hade fått resurser till en fast tjänst för ett djurombud. Nu dras tjänsten in. Djurskyddsombudet och veterinären Sari Salminen övergår till sitt ursprungliga jobb på Livsmedelssäkerhetsverket.