Mörkret skadar humöret och hälsan
Nu vänder det, även om vägen mot de ljusa kvällarna är lång. Rent fysiologiskt är ljuset allra viktigast om morgnarna, och ny forskning visar att ljus biter på mer än vinterdepression.
Vintersolståndet är ett kärt barn med många namn. Vi talar om årets kortaste dag, eller kanske mer exakt dagen då solen har sin lägsta middagshöjd, eller riktigt tillkrånglat den tidpunkt då solens deklination är minimal på norra halvklotet. Allt hur ni vill, men nu vänder det. Mörkrets maximum inföll klockan 6.48 i morse.
Enligt gammal folktro ska vintersolståndet ha markerat en farlig natt då övernaturliga makter härjade fritt och djur kunde tala. I dag vet vi bättre, men faktum är att det är bra för folkhälsan att vi nu går mot ljusare tider, låt vara att det dröjer.
Många finländare lider av mörkret. Upp till 20 procent av kvinnorna och 12 procent av männen visar symtom på vintertrötthet på grund av den brist på ljus som råder från november till januari.
– Men bara en procent, eller strax under, lider av egentlig vinterdepression, säger forskningsprofessorn Timo Partonen vid Institutet för hälsa och välfärd (THL).
Och det är inte att leka med. Vanliga symtom är affektiva störningar som dåligt humör, känslor av sorg, ångest och irritation, men också sömnsvårigheter och förändringar i aptiten, med ett behov av att äta sött (kolhydrater).
– Man kan gå upp med två tre kilo en vinter bara av den här anledningen. Bara i undantagsfall förlorar man aptit, äter mindre och tappar vikt, säger Partonen.
Symtomen slår oftast till vid 20–30 års ålder, och de har en tendens att förstärkas med åren. Efter att vinterdepression började uppmärksammas stort i medierna har många finländare skaffat sig en ljusterapilampa.
– Vanlig inomhusbelysning räcker inte, det måste vara starkare, säger Partonen.
Belysningsstyrkan bör nå 2 000–3 000 lux.
– Vi vet att det verkar uppiggande. Man behöver inte titta mot lampan och man får inte stirra på ljuset, men bara närvaron gör att ögonbottnen via nervceller stimulerar talamus, säger Partonen.
Talamus är den del av hjärnan som hanterar våra sinnesintryck och reglerar piggheten. Släcker man lampan försvinner känslan av pigghet rätt snabbt. Poängen är ändå regelbunden ljusbehandling.
– Tänder man lampan på morgonen ger den omedelbar verkan, men gör man det flera morgnar i följd justerar man också sin inre klocka i tjugofyratimmarsrytm, säger Partonen.
Det som händer då är att syncellerna stimulerar hypotalamus, den del av hjärnan som styr vår tidsuppfattning. När morgnarna är mörka släpar vår inre klocka efter om vi inte vrider den framåt med ljusbehandling.
Hjälper det inte att gå ut under den ljusa tiden på dagen?
– Det är aldrig fel, men ljuset räcker knappast till så här års. Dessutom är ljuset viktigast på morgonen. Då spelar det mindre roll om det är lite skumt på dagen, och på kvällen får det gärna skymma tills det blir mörkt på natten.
Att genuint eller artificiellt ljusa morgnar ställer den inre klockan rätt är viktigt:
– Det förbättrar humöret och nattsömnens kvalitet, och man blir kvitt suget efter sött.
Färsk forskning från Kanada visar att ljusterapi också kan hjälpa mot annan slags depression än vinterdepression. Det kan vara av stor betydelse eftersom depression hör till de stora folksjukdomarna och eftersom ljusterapi är förmånligt.
Att vi tänder stearinljus så här års är kopplat till kulturella traditioner som advent, lucia och julfirande. Möjligen har ljusen en slags psykologisk koppling till behovet att bekämpa vintermörkret. Men som ljusterapi fungerar stearinljusen inte.
– Folk upplever att ljusskenet är mysigt, men det betyder inte att de som är ivrigast på att tända ljus skulle ha den största benägenheten att drabbas av vintertrötthet eller vinterdepression. Ljusen kan ha en psykologisk, men inte en fysiologisk funktion, säger Timo Partonen.