Övriga Norden välkomnar finlandssvenska jobbare
– Jag sökte jobb ena dagen. Två veckor senare var jag där. Så beskriver Katarina Mannström hur hon kom att arbeta i Norge.
Massören Katarina Mannström är en energisk kvinna, som inte tycker om att rulla tummarna. När arbetssituationen hemma i Ekenäs började kännas trög riktade hon blickarna mot övriga Norden.
Många av Mannströms bekanta hade jobbat i Norge och en av dem tipsade henne om lyxspat Farris Bad i Larvik.
Den norska arbetsgivaren fixade bostad och Mannström fick sätta i gång med att jobba direkt. Många lata stunder har hon inte haft.
– Vissa dagar står jag och knådar från morgon till kväll med en snabb lunchpaus emellan, säger hon och låter nöjd med det hektiska tempot.
- Trots att många finlandssvenskar flyttat genom åren, finns det lite dokumentation om hur folk fattar beslutet att åka och vad som hände sen.
- Svenska litteratursällskapet SLS, Åbo Akademi, Centret för Svenskfinland vid Migrationsinstitutet och Finlands-svenskarnas riksförbund i Sverige (FRIS) samarbetar nu kring migrationsprojektet ”Tur (och retur?)”.
- Målet är att samla in människors berättelser, oberoende av när eller vart de har flyttat – också av dem som flyttat tillbaka.
-
Frågeformuläret hittas på SLS sajt: fragelistor.sls.fi/fragelista/tur-och-retur. - Frågelistan är öppen till den 31 mars. Det insamlade materialet arkiveras i Svenska litteratursällskapets arkiv.
Som finlandssvensk har Mannström haft lätt att smälta in. Hon talar svenska med kunderna, som till största delen är norrmän. Trots att bara ett åttiotal finlandssvenskar flyttar till Norge årligen, råkar hon också ha en österbottnisk chef på spat.
Höga löner, höga priser
En av de viktigaste orsakerna till att Mannström valde att flytta till Norge var de högre lönerna. Hon uppskattar att hon kanske får 30 procent mera i handen än i Finland. Skatten är högre och maten dyrare, vilket lite jämnar ut det.
– I går köpte jag en chokladplatta och en flaska Vichy. Det blev nästan 9 euro.
I övrigt har vistelsen i Norge gått smidigt. Byråkratin har varit minimal. När Mannström besökte skattekontoret för att få ett norskt id-nummer blev hon väl mottagen.
– Tjänstemannen var hemskt insatt i finlandssvenska frågor. Han sade att han väntar sig betydligt fler av oss och skulle säkert ha kramat om mig om vi inte haft bordet emellan, säger hon med ett skratt.
Hon planerar att stanna i Norge åtminstone över vintern, men hennes öppna arbetskontrakt möjliggör en kortare eller längre vistelse. Mannström rekommenderar andra finlandssvenskar att följa hennes exempel.
– Eftersom det är väldigt lätt att komma till Norge tycker jag att de finlandssvenskar som går arbetslösa absolut ska prova på det här. Arbete finns nästan hur mycket som helst, säger hon.
Nu åker de högre utbildade
Migrationstrenden bland finländare har förändrats en hel del. Under 1960- och -70-talen var den typiska jobbsökaren, som sökte sig utomlands, en lågt utbildad man från landsbygden. De stora fabrikerna i Sverige lockade. Finlandssvenskarna hade klar nytta av sitt modersmål.
– De kunde fungera som tolkar för de finskspråkiga och flera av dem avancerade till chefer, säger Magnus Enlund, projektchef för Migrationsinstitutet vid Centret för Svenskfinland.
I dag är de som reser utomlands för att arbeta högre utbildade.
– Till exempel inom it-branschen kan det utomlands vara lättare att hitta jobb som motsvarar utbildningen, säger Enlund.
Fram till början av 1990-talet var det fler män än kvinnor som flyttade, men vid millennieskiftet svängde det. Ofta finns många av de lediga jobben inom den traditionellt kvinnodominerade social- och hälsovårdssektorn.
Fler finlandssvenska flyttare
Under de senaste åren har migrationstalet för finlandssvenskar stigit. Enlund säger emellertid att det ännu är för tidigt att dra några slutsatser: Det kan vara fråga om en verklig ökning, men det kan också vara fråga om fluktuation.
Majoriteten av finlandssvenskarna som flyttar utomlands far till Sverige. Av de 1 487 finlandssvenskar som reste utomlands för att jobba i fjol for 933 till Sverige. År 1990 var motsvarande siffror 869 och 655.
Ökningen kommer främst från Nyland.
Flyttningsströmmarna till Norge är betydligt ojämnare, säger Enlund. År 1990 flyttade 15 finlandssvenskar till Norge, men tre år tidigare var talet 84. Under 2010-talet har mängden varierat mellan 70 och 113. I fjol flyttade 83 personer till Norge.
---
Är du en av de finlandssvenskar som flyttat utomlands för att jobba eller studera? Gå i så fall in och besvara frågeformuläret på Svenska litteratursällskapets sajt. Frågelistan är öppen till den 31 mars. Det insamlade materialet arkiveras i Svenska litteratursällskapets arkiv.