Puerto Ricos kris het fråga i USA-val
Puerto Rico går igenom en gigantisk finanskris som får mängder av öns invånare att flytta till USA i jakt på ett bättre liv. Utvandringen påverkar den amerikanska valrörelsen inför 2016 där de puertoricanska väljarna blir allt mer eftertraktade för presidentkandidaterna.
Tania Guadalupe säger samma sak som alla andra unga puertoricaner vi träffar utanför universitetet i öns huvudstad San Juan:
– Direkt när jag har fått min examen flyttar jag till USA. Lönerna är för låga här, medan mat och hyra är dyrt. Regeringen höjer hela tiden skatterna. Det går inte att klara sig.
Puerto Rico kallas ofta för ”Karibiens Grekland” i amerikansk press. Men jämförelsen syftar inte på vackra stränder och soligt klimat utan på en katastrofal skuldkris. I slutet av juni avslöjade Puerto Ricos guvernör Alejandro García Padilla att den lilla ön inte kommer kunna betala sin skuld till olika långivare på 73 miljarder dollar, närmare 67 miljarder euro.
I stället har Puerto Rico börjat stänga skolor, sjukvårdssystemet går på knäna och 45 procent av befolkningen lever under fattigdomsgränsen. Vita huset varnade nyligen för att en humanitär kris kan vara i antågande.
Puerto Rico är inte ett självständigt land, utan ett självstyrande territorium där invånarna är amerikanska medborgare. Allt fler puertoricaner väljer nu att lämna krisen bakom sig och flytta till det amerikanska fastlandet. Utvandringen är i dag den största sedan 1950-talet. Förra året flyttade 84 000 och inom några år väntas så många som två tredjedelar av puertoricanerna bo i USA.
Kris och brottslighet
It-konsulten Rafael Lopez är snart en av dem. Flyttkartongerna står redan packade i hans småstökiga lägenhet med Star Wars-affischer på väggarna. Om tre veckor sitter han på ett plan till Miami, Florida.
– Min bästa vän övertygade mig, han stack till Miami förra året. Och min farbror flyttade också precis till Florida.
För en tillfällig besökare i San Juan är inte krisen särskilt synbar, bortsett från att en del butiker är igenbommade. Men arbetslösheten är mer än dubbelt så hög som i USA och de bofasta klagar över att skattehöjningarna märks i plånboken. Brottslighet är ett annat problem i krisens kölvatten.
– Många av mina vänner har blivit rånade på gatan, säger Lopez.
– Vissa städer har blivit tömda på folk, de ser ut som ökenområden.
Krisen väntas få konsekvenser även för nästa års amerikanska presidentval. De puertoricaner som flyttar till USA:s fastland tillåts till skillnad från de som bor kvar på ön att rösta i valet. De flesta puertoricaner hamnar precis som Rafael Lopez i Florida; den största av alla amerikanska ”swing states” som brukar stå och väga mellan republikansk eller demokratisk valseger. Barack Obama vann 2012 delstaten med minsta möjliga marginal: 50 procent mot 49,1.
Röstfiske
Puertoricanska väljare röstar ofta demokratiskt men en stor del av emigranterna identifierar sig inte med något parti och är eftertraktade byten i valkampanjerna inför 2016. Inte minst eftersom det är en stor invandrargrupp med högt valdeltagande. Presidentkandidater som demokraterna Hillary Clinton och Martin O´Malley samt republikanerna Jeb Bush och Marco Rubio har besökt ön under året.
– Intresset från amerikanska politiker beror delvis på att skuldkrisen är ett stort problem som USA måste ta sig an, säger Mark Hugo Lopez, chef för avdelningen för latinamerikaforskning vid tankesmedjan Pew Research Center i Washington.
– Men det handlar också om att de försöker attrahera den här växande väljarskaran som kan komma att flytta till Florida, eftersom delstaten är så viktig för valet.
Republikaner i Florida uppvaktar de puertoricanska immigranterna vid kyrkor och andra samlingsplatser, och genom spanskspråkiga kampanjer i sociala medier.
– De puertoricanska väljarna kan absolut avgöra valet. Men det är svårare än någonsin att veta var de latinamerikanska rösterna i Florida kommer att hamna, mycket hänger på vilka de båda partiernas kandidater blir, menar Mark Hugo Lopez.
Den kubanskättade Floridasenatorn Marco Rubio och tidigare Floridaguvernören Jeb Bush är de av Republikanernas presidentkandidater som lockar flest latinamerikanska väljare enligt opinionsmätningarna. Om Donald Trump, som gjort förolämpningar mot latinamerikanska immigranter till en del av sin presidentkampanj, vinner nomineringen väntas republikanerna däremot ha färre röster att hämta i den gruppen.
När Marco Rubio gjorde kampanj i San Juan passade han på att visa starkt stöd för att Puerto Rico ska få bli den 51:a amerikanska delstaten. Puerto Ricos relation till USA är något som splittrar ön. En del av befolkningen vill att ön blir en fullvärdig delstat, andra att den ska vara en självständig nation.
Det är en fråga som troligen kommer att ta tid att avgöra, skuldkrisen kräver snabba åtgärder. Guvernör Alejandro García Padilla och många puertoricaner med honom hoppas nu att USA ska ge Puerto Rico samma möjlighet som de 50 delstaterna: att kommuner och offentligt drivna företag kan ansöka om konkurs och därigenom få möjlighet till skuldsanering. Så hanterade till exempel staden Detroit sin mångmiljardskuld 2013. Men amerikansk lagstiftning stoppar Puerto Rico från en sådan medicin. Och eftersom ön har US-dollar som valuta är det omöjligt att devalvera.
– Om Puerto Rico vore en amerikansk delstat skulle valmöjligheterna vara fler när det gäller att ta sig an skuldberget. Den här krisen kommer att knuffa Puerto Rico mot att ta ett beslut om sin egen politiska framtid: delstat, självständighet eller fortsätta vara ett territorium, säger Mark Hugo Lopez.
Obamas krisplan
I slutet av oktober presenterade president Obama en krisplan som innefattar en möjlighet för Puerto Rico att ansöka om konkurs. Men det är långt ifrån säkert att kongressen godkänner den. Under tiden fortsätter puertoricanernas flyttkaravan till det amerikanska fastlandet.
It-konsulten Rafael Lopez kommer att sakna utsikten från sin balkong över den historiska stadsdelen Gamla San Juan med dess kullerstenar och pastellfärgade fasader.
– San Juan är den bästa stad jag vet och människorna är varmare här än i USA, men även om jag har ett bra jobb i Puerto Rico så tjänar jag mindre än hälften av vad jag skulle göra i Miami.
Rafael Lopez kommer definitivt att besöka en vallokal i Miami i november nästa år, och vill helst se demokraten Bernie Sanders som amerikansk president.
– Det känns bra att äntligen få rösta. Här är vi styrda av federal lag som ersätter alla lagar vi stiftar – men vi får inte rösta i det amerikanska valet. Det är inte rättvist. Vi får inte bestämma över vårt eget land, USA bestämmer över oss.