Förbryllade väljare och en svensk regering på drift
I dag håller statsminister Stefan Löfven sitt jultal, liksom de övriga partiledarna i Sverige brukar göra inför årets slut. Det ska handla om "ett Sverige som håller ihop. Om de fantastiska frivilliga insatser som tusentals svenskar har gjort det senaste halvåret och två viktiga vägval som Sverige står inför", skriver han – eller mer troligt hans medarbetare – som ett litet lockbete på Facebook.
Vi får se hur många som lyssnar på honom i Gamla stan, men klart är att han skulle behöva ett lyft. Två mätningar som publicerades i veckan ger ett nedslående betyg för honom och regeringspartnern Miljöpartiet. Daniel Ahlin, opinionschef på Ipsos, sammanfattar för Dagens Nyheter det med att Miljöpartiet och statsministerpartiet Socialdemokraterna har tappat en halv miljon väljare på ett år.
Den här tiden för ett år sedan var läget i svensk politik närmast kaotiskt och nyval väntade. Men det lugnade ner sig i och med att regeringen genast efter julhelgen enades med de borgerliga partierna om den så kallade Decemberöverenskommelsen.
Våren tvingades Löfven ändå regera på borgerlig budget men under hösten skulle det bli andra tag. Den rödgröna politiken – jobb och klimat – skulle stå i fokus.
Men så kom flyktingkrisen. En granskning i gårdagens Dagens Nyheter visar på en regering och en krisberedskap som blev tagen på säng, även om bland annat FN:s flyktingorgan UNHCR varnat för flyktingströmmen. Från 4 000–5 000 asylsökande per månad i början av året nåddes en topp på 40 000 i oktober och bara lite färre i november.
Det kan jämföras med att Finland i år har tagit emot 32 000 asylsökande, och ur det perspektivet kan man kanske tycka att Sverige på något sätt klarat av att hantera situationen. Tältläger och kommuner som anmäler sig själva för att inte klara av mottagandet eller nödinkvartering i Migrationsverkets huvudkontor och asylsökande som sover på pappskivor är ändå bilder som många inte tycker hör ihop med Sverige. Mottagningssystemet är pressat.
De senaste dagarna har svenska medier lyft fram hur regeringens retorik – och besluten – har förändrats under hösten. I början av september stod Stefan Löfven på ett regnigt Medborgarplatsen en dryg kilometer bort från dagens talarstol och sade: "Mitt Europa bygger inte murar, vi hjälps åt när nöden är stor".
I går beslutade samma regering att införa id-kontroller på tåg, bussar och färjor från Danmark – ett i raden av tilltag som uttalat syftar till att få ner antalet asylsökande. Bolag som låter folk utan giltiga id-handlingar resa över bron får betala motsvarande 5 300 euro i sanktionsavgift per transport. Hur kontrollerna ska gå till är ännu oklart, två veckor innan de ska fungera.
Väljarna är förbryllade och undrar vad regeringen står för, sade SVT:s politiska kommentator Margit Silberstein i torsdagskvällens Agenda med hänvisning till helomvändningen. Men de svaga opinionssiffrorna kan också bero på att folk inte har hängt med i att regeringen faktiskt har gått in för en hårdare asylpolitik menar hon.
För precis som många nu kritiserar gräns- och id-kontroller och menar att de strider mot asylrätten, så finns det de som applåderar dem – alternativt vill ha ännu tuffare tag.
Det parti som växer mest är invandringskritiska Sverigedemokraterna som nästan var femte skulle rösta på om det var riksdagsval nu enligt Ipsos-mätningen. Det gör SD till det tredje största partiet. I en annan mätning, gjord av Novus för TV4 klättrar partiet förbi Moderaterna och blir näst störst.
Det här utan att Sverigedemokraterna egentligen har behövt göra speciellt mycket, som Silberstein påpekar – och det även om hela den politiska hösten handlar om partiets hjärtefråga: invandringen.
– En del väljare verkar snarast anse att Sverige har en flyktingkris men att regeringen själv skapat den genom att locka hit flyktingar. Dessutom verkar Sverigedemokraterna tjäna på att de andra partierna nu i praktiken närmat sig deras ståndpunkter, säger Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet till nyhetsbyrån TT.
För Miljöpartiet har beslutet om en åtstramning och ett andrum i mottagandet, som det kallas, varit speciellt svårt men regeringspartiet har ändå valt att anpassat sig. I riksdagsomröstningen om id-kontrollerna var det bara en miljöpartist som röstade mot, trots hårt internt motstånd. Det är ändå troligt att en del av det minskade väljarstödet beror på att de som valt partiet för den liberala flyktingpolitiken är besvikna.
Däremot går det bättre för de borgerliga partierna i oppositionen. Deras stöd ökar eller är oförändrat i mätningarna även om alliansen ger ett mer splittrat intryck.
Det har varit en krävande tid för regeringen och statsministern, men kris behöver inte betyda dalande – eller rasande – stöd. Det handlar om ledarskapet och där har Löfven inte lyckats, menar många kommentatorer.
Så även om det är en vecka sedan lucia är det säkert bra om hans tal också innehåller lite klarhet och ljus.