Arbetarna sviker Vänsterförbundet
Arbetarnas andel av Vänsterförbundets väljare har rasat, visar färsk forskning.
– Av alla riksdagspartier är det Vänsterförbundets anhängarkår som genomgår den största brytningen, säger forskaren Jussi Westinen vid Åbo Akademi.
Vänsterförbundets väljare har högre utbildning än förr, de är yngre och lite mer kvinnodominerade. Partiet har fått en mer röd-grön prägel och andelen industriarbetare bland väljarna har krympt. Westinen påpekar att det numera råder en hårdare konkurrens om arbetarnas röster än det gjorde i början av 2000-talet.
Det finns fortfarande stora skillnader enligt yrkesgrupp när man jämför olika partiers anhängare, men partierna framstår inte längre i lika hög grad som intressebevakare för en viss samhällsgrupp. Centern har inte på länge kunnat förlita sig på sin traditionella kärntrupp, lantbruksföretagarna. Partiets väljarkår består numera av en brokig skara yrkesgrupper: allt från arbetare till anställda inom tjänstsektorn och från företagare till tjänstemän. Samma gäller utbildningsnivån.
– En av Centerns starka sidor kan vara att yrkes- eller utbildningsstatus inte är så avgörande för någon av dess väljargrupper, säger Westinen.
40 % av gröna högutbildade
Socialdemokraternas och Sannfinländarnas anhängarprofiler har mycket gemensamt. En stor del av väljarna är arbetare, anställda i tjänstesektorn samt lågutbildade.
Samlingspartiets stödtrupper består i stor utsträckning av högre tjänstemän, chefer och företagare.
– Så här är det trots att Samlingspartiet kanske har försökt sudda ut klasskillnaderna: partiet har haft imagekampanjer för sin "president för arbetare" och för att motsättningarnas tid är över.
På det samlingspartistiska och gröna fältet finns många högutbildade. Av De grönas väljare har hela 40 procent universitetsutbildning.
Det typiska för SFP:s väljare är en hög yrkesstatus. Kristdemokraternas popularitet vilar bland annat på de anställda i tjänstesektorn.
Undersökningen om demokratiindikatorer med cirka 1 600 deltagare publicerades i början av december. I sommar väntas mera ingående uppgifter om hur rösterna i olika samhällsgrupper fördelades i riksdagsvalen 2003–2015. Då utges en mer omfattande undersökning som bygger på samma valmaterial.