Finland blir efter i den globala uppgången
Den amerikanska centralbanken Feds beslut att höja räntan signalerar att konjunkturtoppen snart är nådd i USA. Risken finns att Finland inte drar någon nytta av den globala uppgången, trots att Finansministeriet räknar med en ytterst svag tillväxt i år.
Början av december har varit fylld av ekonomiska prognoser från banker och finansinstitut. Siffrorna som anger hur de tror att Finlands ekonomi ska utvecklas de närmaste två åren varierar något, men ett har de gemensamt. De ekonomiska ljuspunkterna är få.
– Feds räntehöjning stärker dollarn gentemot andra valutor, men Europeiska centralbanken måste göra mera för att försvaga eurons kurs, en svag euro är bra för Finlands export, säger Handelsbankens chefsekonom Tiina Helenius.
Också Finlands Banks chefdirektör Erkki Liikanen tror att en försvagad euro kan hjälpa euroländerna ur den investeringssvacka som de nu är i. Men utvecklingen i Finland släpar efter det övriga euroområdet, påpekar han.
Inte heller Danske Banks chefsekonom Pasi Kuoppamäki tror att Finland fullt ut kommer att kunna dra nytta av uppgången i USA och i övriga euroländer. Strukturomvandlingen och nedskärningarna i den finländska ekonomin bromsar tillväxten, påpekar han.
– Det finns ändå möjligheter till en svag uppgång 2016 och 2017 då exporten hämtar sig, säger Kuoppamäki.
Men Helenius och Nordeas chefekonom Aki Kangasharju påpekar att den finländska exporten är föråldrad till sin struktur och att också det medverkar till att försvaga tillväxtmöjligheterna. Den globala efterfrågan riktas mot konsumentvaror, men Finland exporterar främst mellanprodukter för industrin och investeringsvaror, konstaterar Helenius.
Strejker bekymrar
Det som ändå skrämmer Kangasharju mest är risken för att avsaknaden av ett samhällsfördrag leder till mycket strejker under nästa år.
– Utsikterna är skrämmande. Blir det omfattande strejker kommer Finlands ekonomi inte att växa nästa år heller. Det borde alla parter nu inse och jobba för det gemensamma bästa i stället för att gräva ner sig i sina skyttegravar, säger han.
Också Handelsbankens Helenius betonar behovet av en fungerande arbetsmarknad där efterfrågan på arbetskraft och tillgången till den möts.
Den globala ekonomin har vuxit, speciellt i USA, men fortfarande också i Kina och Indien. Feds beslut i veckan att höja styrräntan signalerar enligt Kangasharju ändå att konjunkturtoppen småningom börjar vara nådd.
Håller gamla tecken streck tar det ungefär tre år innan den amerikanska ekonomin vänder neråt igen och den globala ekonomin följer sedan efter. Risken finns för att Finland aldrig hinner nå upp till en ordentlig tillväxt innan vändningen sker.
Trots alla dåliga nyheter från Kina tror både Helenius och Kangasharju att den ekonomiska tillväxten där fortsätter, om också långsammare än hittills. I går rapporterade ett amerikanskt forskningsinstitut om den största nedgången hittills i företagsvinster i Kinas historia, skriver nyhetsbyrån Bloomberg. De officiella kinesiska siffrorna är däremot positivare.
– Kina har en stor valutareserv och kan spela med räntan, tillväxten fortsätter där, säger Kangasharju.
Ryssland ersatt
Ryssland är fortsättningsvis det stora problemet för finländsk export. Så länge oljepriset är lågt kommer inte tillväxten i gång och ekonomin där återhämtar sig långsamt. Men finländska företag har jobbat för att ersätta den ryska marknaden med andra exportländer.
Hade det inte varit för Ryssland och för den vikande elektronikexporten hade Finlands export redan uppvisat en liten tillväxt, konstaterar Tiina Helenius.
För dem som har bostadslån är läget ändå gott. Ekonomerna är eniga om att räntan inom euroområdet kommer att vara låg många år framöver.
Svaga offentliga finanser
Finansministeriet publicerade sin ekonomiska prognos i går. Det är de siffrorna som ligger som grund bland annat för budgetarbetet. Ministeriets prognos är den enda som räknar med att bruttonationalprodukten växer i år, om än bara 0,2 procent.
– Bilden av Finlands ekonomi har inte förändrats sedan hösten, tillväxten är mycket moderat, säger finansrådet Mika Kuismanen.
Finansministeriet har ofta haft större tilltro till Finlands ekonomi än andra prognosmakare, men den här gången är skillnaderna mycket små. Ministeriet har till exempel skrivit ner prognosen för 2016.
Den ekonomiska utvecklingen är så svag att den inte förmår vända de offentliga finanserna till det bättre, understryker ministeriet.
Bland ljuspunkterna finns att den privata konsumtionen ökar och att investeringarna småningom börjar komma i gång.