Dåligt språk hinder för polisdrömmar
Bara en bråkdel av de som vill bli polis klarar kraven. Andelen inkompetenta sökande är så stor att den senaste kursen inte ens blev fullsatt.
LOVISA Den som vill bli polis på svenska får skynda sig. Ansökningstiden går nämligen ut i början av januari, och sedan tar det ett och ett halvt år innan nästa ansökningsrunda börjar. För att marknadsföra en karriär inom polisen besökte Polishögskolan Lovisa gymnasium på fredagen, något som föll på äldre konstapel Jonna Öblom som därmed besökte sin gamla skola. Öblom, som gått från fältet till att jobba som utbildare på Polishögskolan, försöker väcka intresse för de sparsamt utspridda ansökningsrundorna.
– De blivande abiturienterna hinner inte söka under den här rundan. Men det kommer en följande. Och jag antar att särskilt pojkarna gärna gör sin militärtjänstgöring före det ändå.
Få duger
Det råder ingen brist på människor som vill bli polis i Finland – det finns tiofalt fler sökande än det finns plats för. Däremot finns det en brist på sökande som är av det rätta virket. Samma problem finns på finska sidan, men på svenska finns det till exempel plats för tjugofyra studerande per årgång, medan den nuvarande kursen består av bara sexton studerande.
– Vi hade 120 sökande på 24 platser i fjol. Vi tog ändå bara in de 16 som klarade kriterierna.
En del klarar inte av de fysiska kraven, men de är i minoritet. De flesta kuggar på modersmålet: de har helt enkelt ett för dåligt språk för att kunna bli poliser. I praktiken handlar det om tester i samband med inträdesförhöret där man ska skriva en resumé och en essä.
– Polishögskolan lägger stor vikt vid språket och det utgör därför en stor del av helhetspoängen. Väldigt få har ett tillräckligt bra språk för att alls kunna bli polis, säger Öblom.
Kommunikation viktig
En orsak till tyngdpunkten på språket är att polisjobbet handlar mera om kommunikation än något annat. Det gäller såväl på fältet som på kontoret. På fältet måste man kunna tala med folk på ett vettigt sätt och kunna undvika konflikter. På kontoret görs däremot en hel del pappersarbete, däribland förundersökningsprotokoll.
– Om man inte har ett bra språk så kan det uppstå sakfel i protokollen. Och det kan riskera människors rättsskydd.
Som kuriosa kan nämnas att Polishögskolan i Tammerfors är speciell eftersom man är mer eller mindre ensam i Europa om att ha en egen övningsstad i samband med skolan. Staden är komplett med trafikljus, bostäder, kafé, bar och Alko, alla förstås tomma skal.
– Hela staden är full av kameror, också inne i lägenheterna. Det gör att vi efter övningen kan analysera och ge respons.
Finns jobb
För tillfället är polisutbildningen ett ganska säkert sätt att få ett jobb, särskilt som svensktalande. Annat var det ännu för ett år sedan då en massa utbildade poliser fann sig vara arbetslösa. I något skede hände någonting, och nu har i princip alla jobb.
– Jag vet inte vad som hände. Situationen går i vågor, och det går inte riktigt att säga hur arbetsmarknaden ser ut om fyra år när nästa årskull utexamineras. De som får examen nu borde däremot inte ha några problem alls.
Att Öblom valde att komma till Östnyland beror på att man rekryterat väldigt få från den här regionen de senaste åren.
– Vi vill gärna rekrytera flera härifrån. Vi vill dessutom gärna komma ut med det faktum att kurser på svenska påbörjas med ett och ett halvt års mellanrum, och att ansökningstiden bara är en månad lång. Det gäller alltså att vara på alerten.
Polisutbildare. Äldre konstapel Jonna Öblom besökte Lovisa gymnasium för att marknadsföra polishögskolan.