EU-toppmöte väntas mäta tempen
Kommissionens förslag om att skärpa bevakningen av de yttre gränserna får stöd av Finlands regering – men vissa villkor återstår. Statsminister Juha Sipilä (C), som deltar i EU-toppmötet, utgår också från att Finland kan förhandla om undantag från EU:s planerade vapendirektiv.
Listan över tunga frågor som kommer upp under EU-toppmötet som inleds i dag är lång, och även om det inte väntas några stora beslut så är mötet en termometer för läget i Europa just nu.
Talande är också att de vassaste hörnen filats ner på agendan – utvecklingen av valutaunionen återstår som en luddig fråga medan specifika stridsäpplen som bankunionens depositionsskydd inte skrivits in på listan.
Det finns tillräckligt med utmaningar ändå. Stående ärenden är Grekland, som ska upp till bevis, och Ryssland, vars sanktioner kan förlängas med ett halvår.
I tisdags presenterade kommissionen ett förslag om en gemensam gränsmyndighet, som vid behov kan träda in i medlemsländer då områdets yttre gränser behöver det. Bakgrunden är att det dröjde fram till sen höst innan Grekland frivilligt bad om hjälp av den nuvarande gränsorganisationen Frontex.
– Finland stöder en utveckling av gränsövervakningen, och där finns också stora nationella intressen, säger inrikesminister Petteri Orpo (Saml).
– Frågetecknet är vilken mekanismen blir i relation till medlemsländernas självbestämmande. Ska det gå att vandra över ett enskilt medlemsland? Där är vår smärtpunkt: Vi anser att medlemsländerna i första hand ska sköta sin egen gräns, även om tröskeln för att ta emot hjälp måste vara lägre än nu, säger Orpo.
Statsminister Juha Sipilä (C), som kommer att representera Finland på toppmötet, beskriver Finland som "försiktigt positivt" till att utveckla EU:s möjligheter att ingripa, men med förbehåll då det gäller medlemsländernas beslutanderätt.
– Vi är försiktigt positiva till förslaget i vissa lägen då den yttre gränsen hos ett medlemsland är i sådant skick att det leder till skada, säger Sipilä.
Finland vill ha vapenundantag
Högt på agendan ligger antiterroråtgärder, och i samband med dem EU:s vapendirektiv. Enligt försvarsminister Jussi Niinistö (Saml) förhandlar Finland om antingen ändringar eller undantag.
I förslaget till vapendirektiv står att endast myndigheter ska få inneha hel- och halvautomatvapen. Förslaget skulle försvåra Finlands reservisttradition, där reservistskyttar kan få licens för halvautomatvapen.
– Finlands särskilda tradition med frivilligt försvar är något som bör beaktas i beslutet. Jag vill inte spekulera i vad det leder till om det inte går så, säger statsminister Sipilä på frågan om ett direktiv skulle leda till en massiv operation för att lösa in de vapen som reservister övar med.
– En sådan operation skulle kosta tiotals miljoner, säger inrikesminister Orpo.
– Finland är inte ensamt i förhandlingarna om ändringar, men vårt försvarsbygge är speciellt. På den punkten har vi inte möjlighet att flexa, utan det borde inte ingå alls i helheten. Jag är ändå hoppfull, säger Orpo.
Cameron förklarar sig
Under toppmötet väntas två länder vara mycket i fokus, Storbritannien och Turkiet. Den brittiska premiärministern David Cameron väntas vädja starkt till medlemsländernas statschefer i sina egna intressen. Storbritannien har velat ha ett undantag i vissa frågor som gäller den fria rörligheten i unionen. Bland annat har Cameron önskat en fyraårig karenstid på den sociala tryggheten för immigranter från andra EU-länder.
Camerons vädjande kommer vid en tidpunkt då britterna är tudelade i sin inställning till EU. Om toppmötet agerar termometer i den här frågan så kommer debatten att visa vilken beredskap det finns för att härbärgera brittiska specialönskemål. Planerna, som skulle försätta EU-medborgare i olika situation, skulle strida mot EU:s grundfördrag. Finlands linje är att det inte är aktuellt att förändra några grundfördrag. En folkomröstning om det brittiska EU-medlemskapet väntas i slutet av år 2017.
Den grupp av frivilliga länder som Tysklands förbundskansler Angela Merkel samlat kring sig för att förhandla med Turkiet om flyktingkrisen fortsätter med sina diskussioner. Än så länge väntas inga löftes ges om hur många flyktingar som kunde omplaceras i EU direkt från Turkiet, och inte heller Finland har avgett ett sådant löfte än.
Veterligen kunde Finland ha beredskap till en sådan manöver inom ramarna för den existerande flyktingkvoten, förutsatt att Turkiet uppfyller de villkor som krävs i gengäld om starkare övervakning av gränserna.