Journalistutbildningen söker nya vägar

Medievärlden förändras starkt och en arbetsgrupp ledd av Anssi Vanjoki som granskat den finländska mediemarknaden föreslår att utbildningen i mediebranschen skärs ner. Som motivering nämns att de journalistiska arbetsplatserna minskar. Arbetsgruppen föreslår att en del av utbildningsplatserna ombildas till fortbildningsplatser.

Vid Svenska Social- och kommunalhögskolan (Soc & Kom) har man ändå inga planer på att minska antalet journalister.

– Vi tänker utbilda samma mängd journalister som förut, säger Soc & Kom:s rektor Mirjam Kalland.

Ett förslag om omstrukturering av utbildningen vid Svenska Social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet placerar i framtiden journalistik, statskunskap, sociologi och socialpsykologi i ett kandidatprogram för samhällsvetenskaper. Enligt Kalland kan man fortfarande välja olika vetenskapsområden, bland annat journalistik, och det valet görs efter det första året med bredare studier i samhällsvetenskap.

– Vi utgår från att det kommer att vara ungefär samma mängd studerande som väljer journalistik i fortsättningen, cirka 16–20 stycken, och vi har inga avsikter att minska på något av våra huvudämnen, eller vetenskapsområden som de ska kallas i fortsättningen, säger Kalland.

Enligt professorn i journalistik Jaana Hujanen kan studerande redan den första hösten välja bland fyra huvudämnen så att de på våren vet vilken inriktning de vill ha. De kan till exempel välja journalistik som huvudämne.

– Vi talar mycket om hur vi ska bredda vår utbildning och profil. Data­journalistik har vi redan, förmågan att analysera stora datamassor och kunskap i att hantera stora datamängder är något som blir allt viktigare.

Utbildningen breddar också förmågan att hantera information i alla dess former inte bara inom journalistiken utan också i de sociala medierna, och den professionella journalistikens etik och praxis samt förståelsen för skillnaden mellan sociala medier och professionell journalistik och logiken mellan dem. I utbildningen kommer man in på frilansande, entreprenörskap och jobb utanför medieindustrin. Enligt Hujanen behövs det alltmer journalistisk kunskap i den tredje sektorn, företagsvärlden och politiken.

Journalister från Soc & Kom placerar sig i allmänhet bra på arbetsmarknaden. Många hinner inte ens bli klara med sin magisterutbildning.

– Vi strävar efter att stärka magisterstudiernas position och hoppas att studenter från Soc & Kom också avlägger magisterexamen, för det behövs i arbetslivet, säger Hujanen.

Ari Nykvist som är ansvarig för magisterprogrammet i masskommunikation vid Åbo Akademi tycker att samhället mer än någonsin behöver kunniga medieproffs som behärskar de sociala medierna och det interaktiva sättet att kommunicera.

– De ger en tillgång till trovärdig, ifrågasättande och relevant information som hindrar folk från att leva sina liv i filterbubblor eller ekokammare utan att veta något om verkligheten utanför. I sådana fall får man sådana som Breivik som tror att de har koll på världen medan det enda de har koll på är sin egen begränsade bubbla, säger Nykvist.

Enligt Nykvist har journalistutbildningen ändrats för att svara på den stora förändringen i medievärlden.

– Vi sysslar ganska mycket med nätjournalistik och sociala medier. Till exempel Periscope går via sociala medier och är det nya sättet att göra tv. Via Periscope kan man se bild och video var som helst på jorden, säger Nykvist.

Vid ÅA har man minskat på antalet studerande som antas till medieutbildningen. Numera antas ungefär sju studerande i stället för tidigare närmare femton.

Omkring tre fjärdedelar placerar sig inom medier på olika redaktioner medan en fjärdedel går till företag och organisationer.