70 år sedan A.I.Virtanen fick nobelpris

Den vassa kniven hugger hål och repar en lång skåra i det enorma inplastade paketet. Ut strömmar en doft av färskt gräs uppblandad med en syrlig arom.

Den här doften påminner, dagligen, varje stall och varje ladugård runt om i världen om Finlands nobelpristagare A.I.Virtanen. Det är i år 70 år sedan Virtanen fick Nobelpriset i kemi. Han föddes 15.1.1895 i Sibbo.

Virtanen är den stora fadern till konserverat gräs som har visat sig vara räddningen för många djurägare då somrarna varit regniga och blöta. Både kor och hästar mumsar mycket gärna i sig ensilage och hösilage. I dagens läge har en stor del av det torra höet ersatts av hösilage, en torrare variant av det ursprungliga ensilaget, som kor äter.

Vem har inte sett de skrymmande, stora ljusgröna eller vita plastpaketen som ligger ute på ängarna på höstarna. Inne i de här paketen finns hösilage.

Utgångspunkten för Artturi Virtanens forskning var att bevara vitaminhalten i komjölken året om. Det gällde att utveckla ett färskfoder vars näringsämne kan bevaras under lagring. Det gjordes via ensilering. Genom att packa gräset tätt i helt syrefria paket åstadkoms en kemisk process där mjölksyrebakterier som finns naturligt på gräset producerar mjölksyra. PH-värdet sjunker och det skapas en kemisk sur miljö. Den sura miljön håller borta det hatade möglet ur fodret.

A.I.Virtanens forskning gör sig speciellt påmind just i år då juni och juli var extra kalla och regniga, och det torra höet svårt att bärga. 

Foto: KSF Media-arkiv