Asylsökande erbjuds pengar för juridiska tjänster
Asylsökande har erbjudits pengar för att bli kunder hos personer som erbjuder juridisk hjälp, meddelar Advokatförbundet.
Enligt förbundet har asylsökande erbjudits 50–200 euro om de låter dessa personer sköta sina asylfrågor.
En del asylsökande uppges ha tagit emot pengar medan andra har tackat nej. I vissa fall har rättshjälpen varit usel.
Advokatförbundet har fått flera tips om verksamheten under hösten. Också polisen har tipsat om det.
Förbundets ordförande Risto Sipilä säger att det är osakligt att köpa uppdrag på det här sättet. Han vet inte vem som ligger bakom verksamheten.
– De har inte varit advokater, men om de är utbildade jurister eller andra personer måste ni fråga polisen, säger han.
FNB har inte nått den polis som ansvarar för fallen.
Miljonbusiness
Vem som helst får ge rättshjälp till en asylsökande. Men Sipilä säger att vem som helst inte kan ge den, det krävs specialkunnande.
– Jag är själv byggnads- och fastighetsjurist. Mitt kunnande räcker inte till för asylfrågor. Om rättshjälpen är inkompetent lider inte bara kunderna utan också skattebetalarna av det, säger Sipilä.
Det är staten som betalar för rättshjälpen till asylsökande. Staten har slagit fast en timtaxa på 110 euro.
Advokat Ville Punto berättar att det krävs cirka tio timmars jobb för att hjälpa till exempel en irakisk asylsökare. Räkningen blir alltså drygt tusen euro. Hjälpen till syrier kräver mindre arbete.
Mängden arbete beror på hur svårt det är att slå fast vilka förhållanden asylsökarna kommer från.
– Till exempel alla irakier behöver nu hjälp efter att Migrationsverket ändrade sin linjedragning om Irak, säger Punto.
Om alla asylsökande behöver minst tio timmar rättshjälp betyder det en total räkning på cirka 30 miljoner euro.
Asylsökande behöver rättshjälp senast då Migrationsverket ger ett negativt beslut. Punto säger att det i detta skede kan ske allvarliga misstag om rättsbiträdet inte behärskar sina uppgifter.
– Det har dykt upp fall där besväret inte har lämnats in i tid. Det betyder att det inte längre behandlas, säger han.
Förbundet efterlyser trovärdig övervakning
Advokatförbundet anser att det är problematiskt om det förekommer lögner och kvalitetsproblem i hjälpen till nödlidande. Det är lätt att lura med människor genom att utlova dem framgångar i ansökningsprocessen.
Sipilä och Punto anser att det vore bra om flyktingförläggningarna får information om pålitliga och duktiga rättsbiträden.
Justitieminister Jari Lindström (Sannf) har ansett att man borde skärpa kraven på dem som erbjuder rättshjälp i asylfrågor. Advokatförbundet stöder detta.
Sipilä anser att en trovärdig övervakning i praktiken skulle innebära att frågorna sköts enbart av advokater och rättsbiträden som har fått tillstånd för det.
I Finland finns cirka 2 100 advokater och cirka 1 500 så kallade tillståndsjurister. Alla har inte det specialkunnande som krävs i asylfrågor.
Men Sipilä tror att man ändå snabbt kunde svara på den ökande efterfrågan på tjänster.
– Jag är övertygad om att frågan kan skötas med nuvarande resurser och extra utbildning.