"Ta efter svenskt självförtroende"
Brist på mod och självförtroende är de största hindren för finländska framgångar, säger VTT:s nya vd Antti Vasara. Här borde vi se på svenskarna, säger han.
Teknologie doktor Antti Vasara blev i november vd för Teknologiska forskningscentralen VTT. Att skapa ekonomisk tillväxt och välfärd för Finland ser han som sin nya arbetsgivares viktigaste uppgift. Det är också dessa frågor Vasara betraktar som hela landets största utmaning de kommande åren.
– Mätt i export ligger vi tiotals miljarder euro under den nivå vi där vi borde vara, om den tillväxtutveckling som pågick fram till 2008 hade fortsatt. Framför oss har vi ett fem, tio år långt program för att bygga en ny bas för industrin, samtidigt som vi naturligtvis ska hålla den gamla i skick. Men inte heller efter Andra världskriget reste sig Finland genast, det tog ett par årtionden att bygga upp landet. Nu måste vi hitta en ny industriell grund med större mångfald och inte som tidigare vara starkt beroende av några få branscher.
Vilka de möjliga framtida tillväxtbranscherna är, beror enligt Vasara tidsperspektivet. Just nu ser han regeringens så kallade spetsprojekt – digitalisering, clean tech, bioekonomi och hälsoteknologi – som bra initiativ.
– Tänker vi oss 30 år i framtiden så ser världen väldigt mycket annorlunda ut. Förr var maskinerna bara starkare än människan, nu börjar de bli intelligentare också.
Bioteknik
Själv är Vasara fascinerad av syntetisk biologi och dess möjligheter bland annat inom hälsovården. Han tror att Finland med sina sunda värderingar klarar av att navigera bland de etiskt känsliga frågor som området innehåller.
– Få i Finland vet vilket bioteknikkunnande i världsklass som finns hos VTT och Aalto-universitetet. Det vore en skam om vi inte lyckades omvandla kunskapen till kommersiell framgång. Globalt sett håller vatten och livsmedel på att bli bristvaror. Med hjälp av bioteknik kan man svara mot många problem av det här slaget, till exempel producera livsmedel som belastar miljön avsevärt mindre än i dag.
När det gäller VTT:s roll säger Vasara att teknologicentralen ska vara en instans som fångar upp embryon från universitetens grundforskning, förädlar dem, och för dem vidare till företagsvärlden för kommersialisering och produktion.
– Företagen och universiteten jobbar med helt olika tidsperspektiv. Företagen verkar som regel bara i nuet. De behöver hjälp med att ta större kliv framåt. Vi kan jobba långsiktigt, utan krav på resultat redan nästa kvartal.
Bränsleföretaget St1:s etanolproduktion är enligt Vasara ett exempel på den roll VTT bör ha. Teknologin härstammar från VTT, medan ett privat företag hade en vision och möjlighet att kommersialisera den.
Innovation ger tillväxt
VTT:s omsättning har minskat de senaste åren. Det beror på att staten krympt sin finansiering, men också på att de inhemska företagen sparar och beställer färre tjänster. Samtidigt har VTT blivit mer känt i utlandet, där den ekonomiska aktiviteten är större. Knappt 20 procent av VTT:s omsättning kommer från utlandet.
Att den inhemska biten krympt är oroväckande, anser Vasara, inte bara för VTT utan för landet.
– Det är illa om man inte anser det vara värt att satsa på innovation. I den offentliga debatten betraktas pengar som satsas på innovation ofta som en utgift, när de i stället ska ses som en investering.
Enligt Vasara visar mängder av forskning att innovationsverksamhet leder till bnp-tillväxt för ett land som Finland, som saknar naturresurser och inte har en snabbt växande befolkning.
– Enda sättet att få till stånd bnp-tillväxt är genom långsiktig innovationsverksamhet.
Samtidigt säger sig Vasara ha förståelse för regeringens nedskärning i forskningsanslagen i ett kärvt ekonomiskt läge.
– Man ska naturligtvis diskutera var man lägger tyngdpunkten när det gäller fördelningen av anslag. Nu har regeringen valt att satsa på sina spetsprojekt.
Svenskt självförtroende
Enligt Vasara är brist på mod och självförtroende de svåraste flaskhalsarna när det gäller kommersialisering av innovationer i Finland.
– Jag beundrar svenskarnas positiva självförtroende. De har inte mer kompetens än vi, men en genuin tro på att saker lyckas. Många finnar tycker att det är arrogans, men det är det inte. Jag önskar mer av den här attityden till Finland.