Paris bygger klimatsmart
Batignolles är en av de stadsdelar som ska hjälpa Paris att nå sina klimatmål. Frankrikes huvudstad bygger ut ekologiska framtidsstadsdelar med nollutsläpp.
PARIS De exotiska växterna och de konstgjorda dammarna skvallrar om att detta är en stadspark, men lyftkranarna och slamret för tankarna till en byggarbetsplats. Båda stämmer delvis. I Batignolles byggs en av Paris ekostadsdelar, men den är än så länge halvfärdig.
– Världen blir allt mer urbaniserad. Det är viktigt att vi lär oss bygga städer hållbart, säger Catherine Haas Adler, arkitekt på GA Paris som förevisar stadsdelen.
I stadens klimatplan från 2007 beslutade Paris att försöka minska energiförbrukningen och utsläppen med 25 procent vardera till 2020. Då ska också 25 procent av energin komma från förnybara källor. För att det ska lyckas måste vissa stadsdelar ligga långt över medeltalet: Batignolles i huvudstadens nordvästra hörn ska nå upp till 85 procent förnybart, och det betyder många solpaneler på taken som i övrigt blir gröna terrasser.
– Alla byggnader ska ha en given energiprestanda. Vi kör med ekomärkta byggmaterial, säger Haas Adler.
- Batignolles omspänner 54 hektar. Här byggs 3 400 bostäder för 6 500 invånare och 270 000 kvadratmeter kontorslokaler för 12 700 jobb, 30 000 kvadratmeter affärer och 38 000 kvadratmeter allmänna utrymmen.
- Uppvärmningen sker med 85 procent förnybara energikällor, främst bergvärme. Hustaken ska förses med 40 000 kvadratkilometer solpaneler för elförsörjning.
- Batignolles ska ha 15 000 kvadratmeter gröna tak, gröna korridorer till andra stadsdelar och ett sophanteringssystem som minskar luft- och klimatpåverkan (växthusgaser minus 42 procent, kväveoxid minus 86 procent, mikropartiklar minus 90 procent och kolmonoxid minus 98 procent).
Och inte nog med det – stadsdelen ska värmas med geotermisk energi 650 meter ner i marken. Bergvärmen drygas ut med värme från avfallsförbränning.
– Det ställer krav på logistiken. Sophämtningen ska automatiseras och integreras i metrosystemet. Allt avfall ska sorteras i en sopcentral på området och det som inte kan återvinnas ska brännas. Vi minskar på både koldioxidutsläppen och trafiken när vi slipper sopbilarna, säger Haas Adler.
Tanken är att grönområdena i Batignolles ska ta upp så mycket koldioxid att stadsdelen kommer ner till noll i nettoutsläpp. Om det lyckas återstår att se – den första hälften av stadsdelsbygget blir klar i år. Men smakar det så kostar det, den slutliga notan för ombyggnaden beräknas till 1,3 miljarder euro plus skatt.
Målet är så ambitiöst att stadsdelen inte kan planeras på vanligt sätt. Följaktligen ser den inte helt normal ut heller. När den står klar finns här bara två större gator med en hastighetsbegränsning på 30 kilometer i timmen. Resten är cykel- och promenadstråk.
– Tanken är att minska på bilbehovet och uppmuntra folk att röra sig med cykel eller kollektivtrafik.
Omställningen är inte fullt så radikal som den låter – i dag har bara hälften av hushållen i Paris bil.
Mångfald är ledordet i arkitekturen i Batignolles. Här kombineras bostäder till marknadspris med lägenheter för socialt boende. Foto: Peter Buchert
Eiffeltornets utmanare
Mångfald är nyckelordet i Batignolles, och det gäller för såväl människor och miljö som arkitektur.
– Hälften av lägenheterna viks för socialt stödboende, för att få en invånarmix. Och så planteras här växter av mer än femhundra olika arter för att göra parknaturen mer omväxlande, säger Haas Adler.
De gröna hustaken ska hushålla med vattentillförseln och halvera vattensvinnet för att räcka till för allt det gröna.
– Och naturligtvis tillåts ingen gödsel, säger Catherine Haas Adler.
Än arkitekturen? Jodå, kreativ är den åtminstone. Det är som om ett barn botaniserat fritt bland byggklossarna och valt alla tänkbara färger och klosstorlekar för nästan varje byggnad. Det roligaste med allt klossbygge – tornet – har man inte heller glömt. I det här fallet blir det en 160 meter hög kongressbyggnad.
Tornet sticker ut i omgivningen, och ser ut att utmana självaste Eiffeltornet. Fastän Paris är en av världens tjugo mest tättbebyggda städer tillåter man i regel inte byggnader högre än 37 meter.
– Det var mycket debatt innan kongresstornet godkändes, säger Catherine Haas Adler.