Fyra tv-kanaler kan bli tre på Yle
Förändrade medievanor gör att rundradiobolaget Yle planerar stora förändringar. Allt fler ska styras in på webbtjänsten Arenan vilket kan få bolaget att skära i antalet tv- och radiokanaler. Det är möjligt att de svenska programmen åter flyttar in på de finska kanalerna.
Marit af Björkesten, direktör för Svenska Yle, tar emot oss en regnig decemberdag på sitt arbetsrum. Tunga regnmoln har hopat sig kring Yles landmärke, det höga sändningstornet utanför studiobyggnaderna i Böle. Härifrån sänds Yles radio- och tv-program vidare till tv-master runtom i landet. Men i framtiden kan det bli färre signaler som når ut från tornet: bolagets färska strategi slår fast att Yle ska satsa allt mer på den internetbaserade Arenan som används för att med dator eller smarttelefon titta på tv och lyssna på radio.
Unga tittar mobilt
– Bland våra yngre användare sker en stor del av tittandet redan via Arenan. När det gäller vissa barnprogram har Arenan gått förbi tv-apparaten, säger af Björkesten.
Tv-tittandet håller på att polariseras så att de äldre användarna allt mer tittar på traditionell tv där programmen sänds på angivna tider, medan de yngre föredrar Arenan som gör det möjligt att lyssna eller titta när som helst. Programtypen har också betydelse för tittarvanorna.
– Jag tror att den stora publiken kommer att titta på tv också på traditionellt sätt under en överskådlig framtid i synnerhet när det gäller nyheter och aktualiteter.
Vid Yle uppskattar man att vissa stora evenemang också framöver kommer att samla folket kring tv-apparaten, till exempel större konserter, idrottsevenemang och förstås tittarsuccéer som presidentens självständighetsmottagning. Också omtalade dramaserier har förmågan att samla de breda massorna.
Plus och minus med egen kanal
Eftersom distributionen kostar mycket är det sannolikt att Yle går mot en framtid där antalet tv-kanaler blir färre i takt med att tittarna flyttar över från tv:n till datorn eller telefonen.
– Det finns olika scenarier. I det första skedet talar vi om att Yles fyra kanaler skulle bli tre.
Då FST fick sin egen tv-kanal för 14 år sedan, var det många som såg farhågor i att de svenska programmen blev isolerade på en separat kanal med en mycket mindre publik. Tittarsiffrorna sjönk drastiskt, men samtidigt slapp Svenska Yle de eviga slagsmålen om utrymme och bra sändningstid.
Kommer de svenska programmen återigen att flytta in på de finska kanalerna när Yles tv-kanaler blir färre?
– Det är för tidigt att säga något om det. Det har både för- och nackdelar att ha en egen svensk tv-kanal. Med en egen kanal har Svenska Yle sändningstider som man själv kan förfoga över. Det här är viktigt i synnerhet för de tittare som i första hand vill ha tv-program på svenska. Men för två- och finskspråkiga är steget onekligen större att välja en helsvensk kanal, säger af Björkesten.
Hon vill inte i det här skedet flagga för vilket alternativ hon ser som bättre: att hålla fast vid den egna kanalen eller att få sändningstid på de finska kanalerna.
Läs också vår gallup: Så här ser våra medievanor ut
– Det beror förstås också på hur Arenatittandet utvecklas. Huvudsaken är att vi har resurser och möjligheter att göra program av god kvalitet och att de svenska programmen syns under bästa sändningstid då publiken samlas vid tv-apparaterna.
I den nya strategin för Yle betonas kvalitet framför kvantitet vilket betyder att vissa program eller satsningar kommer att försvinna. Vad kommer ni att välja bort?
– Det är ingen lätt fråga. Det är inte så att det nu skulle göras dåliga saker. Vi kommer att se över satsningar som inte har ett så stort individuellt och samhälleligt värde. Till exempel kan det handla om vissa magasinprogram med en begränsad publik och livslängd.
Kärvare ekonomi i sikte
Hur det går då den nya strategin som Yleledningen har skissat upp ska förverkligas i praktiken vet ingen eftersom politikerna för tillfället ser över hela Yles uppdrag och finansiering. En parlamentarisk arbetsgrupp under ledning av riksdagsledamoten Arto Satonen (Saml) utvärderar Yles roll och i morgon, måndag, kommer också viktiga besked då en annan arbetsgrupp under ledning av förra Nokiadirektören Anssi Vanjoki överlämnar en rapport om det finländska mediefältet till kommunikationsminister Anne Berner (C).
Berner signalerade tidigare i höstas att också Yle måste dra åt svångremmen när omvälvningarna inom de kommersiella bolagen är stora. Också Sannfinländarnas ordförande Timo Soini skrev nyligen i sin blogg att Yle skulle kunna klara sig med mindre pengar.
– Jag hoppas att man inser att frågan om Yles ställning och de kommersiella bolagens svårigheter inte är en nationell fråga. Vi ser samma utmaningar i många andra länder. Överallt är det multinationella aktörer som Google och Facebook som slukar en allt större del av folks tid på nätet.
af Björkesten hoppas att politikerna inser att Yles finansiering och uppdrag är kopplade till varandra. Om politikerna skär i finansieringen, måste de också skriva om uppdraget – annars går ekvationen inte ihop.
– Och för att public servicen ska fungera är det viktigt med ett brett uppdrag där Yle når ut till en stor andel av befolkningen. Med ett snävt uppdrag minskar allmänhetens betalningsvilja. I ett läge där vi ser ett allt mer splittrat samhälle med ett diskussionsklimat där folk inte lyssnar på varandra är det viktigt med en gemensam arena som samlar alla finländare.