Sviker EU sina principer för att stoppa flyktingarna?

Också de mest generösa EU-länderna har nu fått nog. Sverige stänger gränserna och Angela Merkels öppna portar till Tyskland får allt mera kritik. Så när Turkiet visar sig villigt att försöka sätta stopp på den tilltagande mängden flyktingar som kommer till Europa så är det många europeiska ledare som tackar och tar emot.

Ändå är proportionerna fascinerande. Turkiet med 75 miljoner invånare har redan nu tagit emot 2,2 miljoner flyktingar – medan hela avtalet sluts för EU med över 500 miljoner invånare är i kris efter att ungefär 870 000 personer har anlänt.

Frågan är vilket priset blir för EU? Det är inte bara pengarna det handlar om här, även om det finns oklarheter där också. Av de utlovade tre miljarderna kommer 500 miljoner från EU-kommissionen - resten är det tänkt att medlemsländerna ska skjuta till. Det är inte sagt att alla parlament är helt med på noterna.

Ett större frågetecken är hur mycket EU måste tumma på sina principer för att sluta avtalet med Turkiet. Kritiker säger att det blir väldigt mycket.

Hur ska EU kunna fortsätta kritisera de allt ökande brotten mot de mänskliga rättigheterna och yttrandefriheten om man hela tiden måste fundera på om president Recep Tayyip Erodgan tar illa upp och om det finns en risk för att avtalet sägs upp? I år har publiceringen av den årliga rapporten om den demokratiska utvecklingen i bland annat Turkiet skjutits upp.

– Kan EU acceptera att Turkiet är ett av de största fängelserna i världen för advokater, journalister och människorättsförsvarare, undrar den svenska juristen Evin Cetin.

I en debattartikel i Svenska Dagbladet skriver hon och det svenska advokatsamfundets ordförande Bengt Ivarsson att EU nu måste ställa krav på Turkiet att respektera de mänskliga rättigheterna. De pekar både på juristen Tahir Elci som sköts ihjäl i helgen och på gripandet förra veckan av två journalister som nu anklagas för landsförräderi för avslöjande artiklar.

– Hela avtalet går emot alla grundprinciper som EU står för, säger hon per telefon.

Som en fråga bland många andra undrar hon hur Turkiet kommer att behandla de syriska flyktingar som är kurder och om flyktingarna får ha politiska åsikter som inte är de samma som den turkiska regeringens?

Avtalet stinker, skriver å sin sida den Londonbaserade författaren och forskaren Kenan Malik i en analys på al-Jazira . Han tror inte att det här senaste försöker att bygga upp "Fästning Europa" ens kommer att stoppa strömmen av flyktingar.

"När de lagliga rutterna in till Europa har blockerats har migranterna tvingats ta farligare rutter och betala enorma summor till människosmugglarna. Det finns inget som tyder på att resultatet av avtalet med Turkiet skulle bli annorlunda," skriver Malik som har forskat och skrivit om etik och moral.

Det är inte första gången som EU slutar ifrågasatta av tal med repressiva regimer för att försöka få kontroll över dem som kommer in till unionen över haven. Bara ett år innan en koalition bombade Libyen för att störta diktatorn Muammar Gaddafi slöt man ett avtal på 55 miljoner euro på tre år med regimen för att den skulle se till att människosmugglandet från Libyen till Europa skulle stoppas.

Avtal finns nu med Marocko – och rapporter därifrån berättar om brutalt hårdhänta metoder används för att se till att flyktingarna och migranterna inte beger sig dit man inte vill ha dem. Förhandlingar förs också med Tunisien och Egypten.

Nu är alla till buds stående medel tydligen tillåtna bara gränserna slutar läcka. Men skulle man med tre miljarder euro ha kunnat få i skick flyktingmottagandet vid och inom EU:s gränser och samtidigt ha kunnat respektera de grundläggande principerna inom EU?