Katriina Rosavaara är mor till två barn som hennes partner fött. Båda gångerna har hon gått igenom en adoptionsprocess för att hennes barn ska ha henne som förälder inför lagen. Hon beskriver processerna som perioder av osäkerhet och stark skyddsinstinkt: Att över huvud taget ge en intervju känns lättare nu, då hennes familjs ställning är säkrad.

– Det handlar om barnens rätt. Om något skulle hända med den mor som föder barnet innan det är adopterat av sin andra förälder så skulle barnet bli föräldralöst, säger Rosavaara som också är vice ordförande för Seta.

När faderskapslagen ändrades förenklade det processen för sambor av olika kön, som kan fastställa faderskap redan på rådgivningen innan barnet fötts. De här barnen kan alltså ha två föräldrar redan då livet börjar.

– Det är det som borde gälla för alla: Det borde räcka med en uppsättning regler, säger Rosavaara.

Börda för alla parter

Särskilt efter att hon fick sitt andra barn framträdde adoptionsprocessen som en börda som inte bara drabbar familjerna utan också de personer som ska hantera adoptionerna, beskriver hon.

– Jag hade inte insett att vi faktiskt skulle göra om allting, som om vi inte redan var en familj. Där satt vi och hade vårt förstfödda barn med, en treåring, men skulle gå igenom alla frågor från början. Det är att uppta resurser i onödan från andra adoptionsprocesser, och ur vårt första barns synvinkel måste det ju också te sig konstigt varför vi sitter där.

Debatterna om föräldraskap och äktenskap har ändå blivit aningen lättare att hantera också för regnbågsfamiljerna, säger Rosavaara.

– De som debatterar tänker ju inte alltid på oss som faktiskt ska förklara för våra barn varför människor säger som de gör. Men numera är det allt fler som tänker på alla de barn som hör debatten.

Nådde inte riksdagen

En moderskapslag, som skulle ge kvinnopar som genomgått assisterad befruktning möjlighet att fastställa moderskap redan på rådgivningen, utarbetades för ett år sedan men nådde aldrig riksdagen.

Nu ska det förslag som beretts på Justitieministeriet för ett år sedan bli medborgarinitiativ i stället, och namninsamlingen startar i dag.

Bakom initiativet står bland annat Befolkningsförbundet, Regnbågsfamiljerna, Finlands föräldraförbund, Seta, Förbundet för Mänskliga rättigheter, Adoptionsfamiljerna och ett flertal andra.

Verksamhetsledare Juha Jämsä på Regnbågsfamiljerna rf säger att moderskapslagen visserligen ansågs bristfällig, men att medborgarinitiativet ändå utgår från att det förslaget skulle godkännas som sådant.

"Steg i rätt riktning"

Orsaken är att det är ett färdigt berett förslag som gjorts av Justitieministeriet, och att det är vanskligt att få ihop en hållbar text till föräldraskapslag via medborgaraktivism.

– Det är ett steg i rätt riktning, säger Rosavaara.

Det som i princip fattas är det föräldraskapsantagande som gäller barn som föds inom äktenskapet. Det ingår inte i förslaget till moderskapslag, men Rosavaara hoppas att äktenskapslagen löser det, så att inte registrerade par har ett annat regelverk.

– Vid den tidpunkt den här frågan behandlas hoppas jag att vi har en könsneutral äktenskapslag.

– Och när det är dags att tala mer ingående med barnen hoppas jag att vi kan berätta att det här var en tid som rådde för länge sedan, då familjerna inte ännu hade lika rättigheter.