Statsskulden är uppe i hundra miljarder
Det är inte nivån på statsskulden som oroar, utan den snabba ökningstakten. Det säger ekonomer till HBL.
I dag på eftermiddagen beräknas den finska statsskulden krypa över den magiska gränsen 100 miljarder euro. Detta åtminstone enligt webbplatsen Velkakello.fi, som håller koll på landets skuldsättning. Räknat per finländare är skulden nu omkring 18 300 euro.
Lägger man ännu till kommunernas skuld är den offentliga skulden totalt cirka 130 miljarder euro.
– 100 miljarder är inget annat än ett streck, men det anmärkningsvärda är att skuldsättningen bara fortsätter, säger ekonomen Johnny Åkerholm med erfarenhet från bland annat Finlands bank, finansministeriet och OECD.
Enligt Åkerholm är problemet att Finland inte lyckas åstadkomma någon ekonomisk tillväxt med de lånade pengarna, utan använder dem till konsumtion. Om samhällsekonomin bara hade bättre förutsättningar att växa på lång sikt, skulle skuldsättningsnivån inte vara något problem, anser han.
Enligt Åkerholm behövs strukturella förändringar som får ekonomin att fungera och generera ett högre förädlingsvärde.
– Vi måste få till stånd förändringar så att vi kan dra nytta av de förutsättningar vi skapat tidigare genom investeringar i till exempel utbildning och innovationer. Vår produktivitetsutveckling är dålig och i kombination med ett minskande arbetskraftsutbud är våra tillväxtmöjligheter ytterst små. I den här situationen är det besvärligt att bara fortsätta att låta skulden växa.
Enligt Åkerholm är nedskärningar oundvikliga om vi inte lyckas åstadkomma strukturella förändringar och bättre tillväxtutsikter. Då har vi inte resurser att upprätthålla det ansvar som den offentliga sektorn tagit på sig.
– Med vår befolkningsstruktur får vi utgå från att den offentliga sektorn oavsett hur vi gör inte kommer att kunna leva upp till det ansvar den tagit på sig.
Risk för nya chocker
Nordeas forskningschef Aki Kangasharju påminner om att dagens skuldsättning i hög grad är resultatet av oförutsedda chocker som Nokias nedgång, eurokrisen och Rysslands nerförsbacke.
– Vi klarar inte många chocker till. Därför är det så viktigt att sätta en gräns för skuldsättningen.
Vad kunde nya framtida chocker vara?
– Man kan bara gissa. Vi vet inte vad som händer när det gäller till exempel Islamiska staten, Ryssland eller Kina.
Aki Kangasharju stöder regeringens sparplaner men kritiserar Vänsterförbundets förslag om stimulans. Problemet är att stimulans håller efterfrågan, men också kostnadsnivån, uppe. Det ger i sin tur inte den interna devalvering som regeringen eftersträvar, och som vore viktig för att få konkurrenskraften i skick.
Ett värsta scenario är enligt Kangasharju att vi inte lyckas få till stånd de planerade strukturreformer som skulle få ekonomin att växa. Om den europeiska ekonomin i övrigt samtidigt växer, leder det till att räntan höjs vilket betyder att ekonomin stramas åt, samtidigt som Finland fortfarande befinner sig i lågkonjunktur.
SDP har i sin alternativa budget föreslagit att staten ska sälja egendom för att avkorta skulden. Också regeringen planerar att sälja ut delar av sina innehav i börsbolag, närmast för att finansiera de så kallade spetsprojekten.
Kangasharju stöder inte tanken på att avkorta skulden med pengar från utförsäljning av statens egendom, eftersom den egendom som skulle betinga det högsta priset samtidigt är den som avkastar bäst. Dit hör bland annat statens innehav i Sampo.
Hankenprofessorn Tom Berglund säger att vi måste få bukt med problemet att den offentliga sektorn gör av med mer pengar än den får in.
– De offentliga utgifterna måste ner över hela linjen. Vi kan inte betala hur mycket understöd som helst. Finns det inte pengar så finns det inte, även om ändamålen verkar goda, säger Berglund.
"Satsa mer på it"
Han anser att den offentliga sektorn måste bli bättre på att använda informationsteknologi, it, för att effektivera sina processer. Det har man gjort inom näringslivet eftersom det varit nödvändigt för att företagen ska överleva i hård konkurrens. Men samma press har inte funnits inom den offentliga sektorn.
– Jag kan förstå att många inom den offentliga sektorn fasar för ny teknologi som gör att en del jobb blir överflödiga. Ser man på det objektivt handlar det om att frigöra personresurser som kan göra mer nytta på annat håll.
Enligt Berglund måste den offentliga sektorn i högre grad bemöda sig om att det finns konkurrens, till exempel genom att få uppköpsverksamheten att fungera bättre, vilket kräver stor kompetens av dem som sköter verksamheten.
Enligt Berglund lever gamla byråkratiska tänkesätt kvar inom den offentliga sektorn, när det i dag behövs en helt annan attityd.
– Jag tror inte att det här går att ändra på annat sätt än genom att ge privata företag stort spelrum. Sedan måste man bara hålla efter dem och se till att de producerar kvalitet för pengarna de får, säger Tom Berglund.