Obevakad miljonskatt
När hansaskeppet Hanneke Wrome gick under söder om Jussarö i Ekenäs skärgård den 21 november 1468 var det en katastrof som skakade hela Östersjöområdet. Alla de närmare tvåhundra som fanns ombord drunknade. Hanneke Wrome var sin tids Estonia.
I veckor efter katastrofen kunde skärgårdsborna bärga vrakdelar och gods som spreds över ett stort område. Packar med värdefulla tyger, hundratals honungstunnor, kaggar och andra varor flöt i land.
Men vad hände med de tiotusen guldmynten och påstått värdefulla smyckena ombord?
Det vet ingen med säkerhet. Slottsherren på Raseborg, som förlorade både hustru och son i tragedin lade beslag på en stor del av lasten, men fick han tag på guldmynten? Dokumenten visar att en del lokala invånare straffades för att ha rövat en del av lasten.
Vad guldet är värt i dag är oklart, men den lägsta summan som nämns är 50 miljoner euro.
De kan ligga där någonstans söder om "gaddarna", skären utanför gruvön Jussarö. Eventuellt på bara tjugo meters djup.
– Ja området är obevakat. Det ankommer förstås på sjöbevakningen att hålla det under uppsikt, säger forskare Riikka Ahlvik på Museiverket.
För några år sedan hade det varit lättare att vaka över området för då låg sjöbevakningsstationen på Jussarö med utsikt över den mer än femhundra år gamla haveriplatsen. Nu har stationen flyttats utom synhåll till Baggö, närmare fastlandet.
– Men det är inte någon lätt uppgift att hitta en eventuell skatt, tröstar Ahlvik.
Vrakets existens var känd, men delarna upptäcktes först i våras av dykaren och vrakletaren Rauno Koivusaari. Vrakdelarna är utspridda över ett stort område.
– Man vet inte hur mynten var packade, i tyg eller kistor. De kan ha spritts ut. Hela området är fullt av vrak från olika tider, det är mycket svårt att fastställa vilka vrakdelar som är från medeltiden och vilka som är av yngre datum, säger Ahlvik.
Inga mynt har i alla fall påträffats ännu.
Havsområdet där malmförekomsterna påverkar kompassnålen så att den snurrar okontrollerat gömmer hundratals vrak. En del i denna Östersjöns Bermudatriangel kan också vara mycket äldre än Hanneke Wrome.
– Vi har sågat ut provbitar för att kunna analysera när och var virket har fällts. Men det säger inte när fartyget byggts. Virket torkade 2–8 år på den tiden. Bitarna skickas nu till Danmark för analys.
– Resultaten får vi kanske till våren.
Även om ingen hittar guldskatten är vrakkyrkogården utanför Jussarö en skatt i sig. I motsats till världshaven konserverar Östersjön sina vrak på grund av att skeppsmasken som äter upp vraken saknas hos oss.