Det splittrade Belgien är Europas terrornav
En svag säkerhetstjänst och en splittrad poliskår pekas ut som orsaker till att de radikala jihadisterna har lyckats skapa ett fäste åt sig mitt i Europa. Bara några kilometer från EU-institutionerna i Bryssel ligger stadsdelen Molenbeek dit många terroristers spår leder.
Den dödliga attacken mot det judiska museet i Bryssel i maj 2014. Terrordådet mot Charlie Hebdo i januari. Det misslyckade attentatet mot snabbtåget Thalys från Paris till Bryssel i augusti. Terrorattackerna i Paris för en och en halv vecka sedan.
Listan på terrordåd med koppling till Belgien börjar bli lång. Den gemensamma nämnaren heter i de flesta fallen Molenbeek – bostadsområdet i Bryssel som nu utpekas som navet för terroristorganisationerna.
– Vi har inte koll på situationen i Molenbeek, medgav belgiska inrikesministern Jan Jambon i helgen.
Mellan 350 och 500 personer har åkt från Belgien för att kriga för Islamiska staten – det är flest i Europa om man jämför med befolkningsmängden. Mellan 400 och 500 andra har radikaliserats – många av dem just i Bryssel.
I Molenbeek ligger arbetslösheten på 30 procent – och den är troligen högre bland dem med invadrarbakgrund.
Missade många chanser
Flera av Parisdådens gärningsmän hade förhörts av polis eller markerats som riskfall redan innan dåden – men alltid fått gå. De turkiska myndigheterna säger till nyhetsbyrån Reuters att de hade varnat de franska myndigheterna för vissa av männen till och med flera gånger, men utan att få någon reaktion eller något svar. Missarna visar på stora problem i det gemensamma antiterrorarbetet i Europa.
– Vi måste fundera på om underrättelsetjänsterna är tillräckligt mycket uppdaterade. Baserar sig deras arbete på de rätta antagandena om vad som händer i Europa? frågar sig Leena Malkki, terrorismexpert på statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet.
Hon säger att det krävs ett nytt sätt att analysera det vi vet om Islamiska staten och vad de vill.
– Vi har redan tidigare vetat att IS är redo att genomföra attentat utomlands. De har försökt tidigare och lyckats med attentat i mindre skala men det här var nytt.
Hon säger att hon som terrorismforskare tyvärr inte blev överraskad av dåden i Paris och räderna i Belgien.
– Det som behöver förbättras i polissamarbetet i Europa handlar om helt grundläggande saker som man har talat om länge, som informationsutbyte.
Att de belgiska säkerhetstjänsterna nu pekas ut som den svaga länken är inget nytt.
– De har helt enkelt inte samma kapacitet som Storbritanniens MI5 eller franska DGSI, säger Louis Caprioli, ex-chef för den tidigare franska antiterrorenheten DST till Reuters.
I januari kom det fram att den belgiska säkerhetstjänsten saknade 150 anställda av 750. Efter förra veckan hade enligt uppgiftera i medierna 42 personer rekryterats, men att de är färdigt tränade först om två år.
Men det är inte bara i Belgien som resurserna inte räcker till.
– Vi är i en situation när säkerhetstjänsterna helt enkelt är överväldigade. De väntar sig att något händer, men de vet inte var, säger Nathalie Goulet, som leder den franska senatens undersökningskommitté för jihadistnätverk till Reuters.
I Frankrike har omkring 500 personer rest till Syrien eller Irak för att krig och cirka 300 har återvänt. Uppskattningsvis 1 400 personer skulle enligt källor inom säkerhetstjänsterna behöva bevakning dygnet runt, men resurserna räcker inte till.
Malkki påminner ändå om att det är misslyckandena i underrättelsetjänsternas arbete som vi ser, det vill säga attentaten man inte kunde förhindra.
– Vi ser inte hela bilden, för vi vet inte hur många de har lyckats förhindra. Bilden av de dåden förblir också mycket oklarare, eftersom man inte vet om de hade gått att genomföra, hur långt planerna hade kommit och vad som skulle ha hänt?
Staten fungerar inte
Men det är inte bara problemen med säkerhetstjänsten som gjort Belgien till en grogrund för extremismen. En orsak uppges också vara att den belgiska statsapparaten är väldigt splittrad och att bland annat polisenheterna är många och små.
Fallet med pedofilen Marc Dutroux avslöjade enligt nyhetssajten Politico hur de många olika enheterna inom den belgiska polisen orsakade kommunikationsmissar och revirstrider.
Tidigare hade Bryssel, med 1,4 miljoner invånare, 19 självständiga polisenheter. Nu har antalet minskat till sex stycken. Men riskerna för att informationen inte pusslas ihop på rät sätt är överhängande.
Det är också enligt experter lätt at köpa vapen i Belgien.
– Belgien är känt som ett internationellt centrum för den illegala vapenhandeln, säger Nils Duquet från det flamländska fredsinstitutet till Politico.
De kriminella gängen och jihadisterna har skapat nätverk bland annat i fängelset.
– Det är genom de här nätverken de kan köpa vapen. De senaste attackerna har visat att de använder sig av skjutvapen oftare i stället för de tidigare traditionella sprängämnena, säger Duquet.
Källor: Der Spiegel, The Guardian, BBC, Politico.com, The New York Times