Vision: Tåg Finland-Åland-Sverige
Du sätter dig på tåget i Helsingfors och är framme i Stockholm två timmar senare på en färd som gått via Åbo och Åland. Hur låter det? Åländska företagare, med stöd av forskare i Sverige, vill se en fast förbindelse mellan Finland och Sverige.
Den som vill transportera sig själv eller sitt gods mellan Finland och Sverige får räkna med minst elva timmar ombord på en färja, om man inte väljer flyget. Men tänk om man kunde ta tåg och resa bara två tre timmar i stället?
Det är Otto Hojars dröm. Han är företagare på Åland och styrelseordförande för aktiebolaget FS Links som har grundats för att driva frågan.
– Om vi i Norden ska överleva behöver vi samarbeta. Vi behöver få transportlösningar som är mer hållbara. Vi ska tänka också på barn och barnbarn, säger Hojar.
Tidsvinsten kan dessutom ge besparingar på 14 miljarder euro per år, menar han och Företagarna på Åland som också är med i bolaget.
Visionen om en fast förbindelse mellan Finland och Sverige via Åland presenterades och diskuterades under ett seminarium på Finlands ambassad i Stockholm tidigare i dag. Bakgrund
- 7 miljoner passagerare reser med färja mellan Sverige och Finland årligen.
- 25 fartyg angör en åländsk hamn per dygn.
- 45 procent av finansieringen skulle vara privat enligt Mårten Fröjdö ordförande för Företagarna på Åland.
En och annan gnuggade sig kanske i ögonen när inbjudan kom: är detta verklighetsförankrat?
– Ju mer man tittar på det här, desto mer realistiskt blir det, svarar Hojar.
Planerna är i sin linda men går i stort sett ut på att den drygt 40 kilometer långa sträckan mellan Norrtälje och Åland skulle ligga i en tunnel. Åland och Åbo, 150 kilometer, skulle bindas ihop av broar, tunnlar samt landförlängningar.
I första hand talar de åländska företagarna om järnväg men också landsväg kan vara möjligt.
Och egentligen vill Hojar sikta högre än så. Representanter från Hyperloop Technologies i USA var på plats för att presentera sitt koncept.
Företaget utvecklar tåg som svävar i rör med hjälp av undertryck. De ska kunna gå i en hastighet på 1200 kilometer i timmen, mot 250–300 kilometer i timmen för snabbtåg. Både kostnaderna och energiförbrukningen ska vara betydligt lägre än för traditionella tunnlar och räls.
Det låter som science fiction, det medger vice vd Josh Giegel. Men om ett år ska den första testbiten på 3,2 kilometer vara klar och då är det upp till bevis.
Dyr lösning
Björn Hasselgren är forskare vid Kungliga tekniska högskolan. Han lyfter fram att en fast förbindelse mellan länderna blir väldigt dyr.
För att jämföra: En tunnel mellan Helsingfors och Tallinn på 60–80 kilometer beräknas kosta 7–15 miljarder euro.
– Det kommer att krävas finansiering från många håll.
Miljöeffekterna i skärgården skulle också vara stora. Han talar om ett "jättestort miljöintrång".
Ändå hejar Hasselgren på projektet och är själv engagerad i planerna. Han jämför med Öresundsbron. Den har gett en injektion ekonomiskt och kulturell, men också med tanke på mänskliga relationer.
Så unika är tunnel- och broplanerna heller inte. Hasselgren räknar upp tunneln under Engelska kanalen, och förbindelsen som skapats genom kombinationen av just Öresundsbron – 6 kilometer – och den över Stora Bält.
– Det här är en fråga som hänger ihop med EU:s transportkorridorer.
Intressekonflikt
Hasselgren räknar med ökad konkurrenskraft för Åbo, Mariehamn och Norrtälje, som skulle vara knutpunkter, men Jari Rastas, ordförande för Företagarna i Åbo är försiktigare. Han påminner om att varven är viktiga sysselsättare i Åboregionen, och de skulle i alla fall på lång sikt påverkas av en fast förbindelse.
I den ekonomiska krisens Finland finns det heller inga större möjligheter att få nationell finansiering, menar han.
Peter Lindbäck är landshövding på Åland och var med om att förhandla fram det undantag som landskapet fick i samband med EU-medlemskapet som möjliggör rederiernas taxfree-handel.
– Jag tror att vi ska hålla i minnet att det särskilda skatteundantaget syftar till att säkra de goda förbindelserna till Åland och därmed den åländska ekonomin. Den dagen väg- och tunnelförbindelse skulle förverkligas kommer argumentet för taxfree att upphöra.
För rederierna ger den skattefria handeln enligt honom 65 procent av inkomsterna.
– På Åland kommer det att uppstå en väldig intressekonflikt inom näringslivet, säger Lindbäck som ändå betonar att han själv inte tar ställning för eller emot en förbindelse.
Utredning
Risto EJ Penttilä, vd för Centralhandelskammaren i Finland, vill att Sverige och Finland nu tillsammans söker EU-finansiering för att undersöka projektet.
– Det är viktigt att satsa ordentligt på en sådan utredning så vi ser om det är mer än bara idéer.
Otto Hojars förhoppning är att förbindelsen kan stå färdig så snabbt som om fem år. Under seminariet tippar tillfrågade paneldeltagare ändå snarare på 25 eller 35 år. Röster som skulle ha dömt ut planerna helt höjdes intei sammanhanget.