"Vi måste bereda oss på fler flyktingar nästa år"
Flyktingkrisen är långt ifrån över – och Europa borde nu bereda sig på att minst lika många flyr hit nästa år, säger Antti Pentikäinen, regeringens specialmedarbetare för flyktingkrisen. Han tror att vintern kommer att kräva dödsoffer på Medelhavet.
– Vi måste vara beredda på att mängderna nästa år är ännu större än i år, säger Antti Pentikäinen.
Vi får en intervju under ett av hans fullbokade blixtbesök – han bor nu tillfälligt med familjen i New York där han leder ett nätverk för fredsmäkling. Han uttalar sig i egenskap av regeringens specialmedarbetare i flyktingfrågor, inte som tjänstledig representant för Kyrkans Utlandshjälp.
Pentikäinen tror att mängden människor som kommer mattas av till vintern, men befarar att den kalla årstiden med stor sannolikhet kommer att kräva dödsoffer.
– Troligen kommer människor att dö på Medelhavet under vintern – och då bygger EU kanske en nödvändig undantagslösning för att hjälpa dem att överleva, men den är inte skapad än.
Pentikäinen är skarpt kritisk till EU:s nuvarande mekanismer, dels gränsbevakningen som inte fungerar, dels mottagnings- och transportsystemen som inte klarar av pressen och dels reglerna som lett till att flygbolag inte vågar flyga människor i nöd, som i stället tvingas sätta sin tillit till människosmugglare, som gör miljardaffärer. Han kritiserar också de utvärderingar som görs om vilka områden man kan sända människor tillbaka till för att bli alltmer politiserade i stället för att grunda sig på fakta.
– Människor kommer att fortsätta försöka ta sig till EU så länge som det går. Och då går liv förlorade. Vi har sett på havsrutterna hur stora risker människor är redo att ta för att komma bort.
Pentikäinen säger att många syrier har förlorat hoppet om ett liv i sitt hemland.
– Nu har Rysslands bombningar riktats mot områden där det ännu bor mycket människor i Syrien. Nio miljoner människor är på flykt inom landet och om läget förvärras så finns det inget som hindrar dem också från att fly.
Tio till femton år
Antti Pentikäinen tror att Finland och de andra välfärdsstaterna i EU kommer att bli tvungna att radikalt se över strukturerna för hur vi tar emot flyktingar.
– Om det här fortsätter i tio till femton år på grund av krig och för att människor flyr undan miljökatastrofer så måste Europa ändra strukturerna. Vi måste också börja granska helhetskostnaderna. Norge och Danmark har redan dragit snabba slutsatser att de inte har råd med flyktingarna om man följer den nordiska välfärdsmodellen – samma diskussion måste nu också föras i Finland.
Det finländska systemet för att integrera flyktingar kallar han stelt, ineffektivt, alltför dyrt och till och med skadligt.
– Vi måste ändra systemet så att de som får stanna här blir en resurs. Där är sysselsättningen en nyckelfråga.
Han efterlyser nu undantagsregler för att på begränsade områden låta folk börja jobba så snabbt som möjligt. Det skulle vara antingen regionalt begränsade områden eller handla om branscher som har behov av arbetskraft som lantbruket, servicebranschen eller byggbranschen.
– Innan det finns möjlighet till egentliga anställningar borde folk ändå få sysselsättning som snabbt som möjligt, till exempel via talkoarbete.
En roll för Finland?
Finland kunde göra mycket mer för att försöka få till stånd en positiv utveckling i Mellanöstern och länderna kring Medelhavet, tror Antti Pentikäinen.
– Finland som ett EU-land och som ett land som sysslar med fredsmedling skulle ha mer att ge. Det skulle kräva bakgrundsarbete och att vår utrikespolitiska ledning överväger vad vår insats kunde vara.
Pentikäinen säger att man nu ordentligt borde analysera varför läget i till exempel Syrien, Iran och Afghanistan blivit sådant som det är i dag.
– Vad skulle vara alternativet som skulle ge människorna i de här länderna hopp? Vi har diskuterat om EU tillsammans med USA kunde skrapa ihop ett finansiellt paket på cirka 100 miljarder dollar som skulle ge stater som Tunisien en möjlighet att stabilisera sig och ge stater i konflikt ett ekonomiskt incentiv att nå reformer.
Enligt Pentikäinen borde också Världsbanken och de rika arabländerna delta och det borde vara tillräckligt moderat formulerat för att till exempel Saudiarabien och de andra länderna kring Persiska viken skulle kunna omfatta det.
– Där finns en djup rädsla för den egna befolkningen, speciellt de unga männen som är arbetslösa. På det här sättet kunde man ge ett hopp till de här människorna att här finns en framtid.
Att Finland är ett litet land behöver inte vara något hinder för att vara initiativtagare.
– Jag har arbetat i femton år på krigsområden och jag vet att de här förslagen inte handlar om landets storlek eller om pengar utan om förmåga att lägga fram förslag och om initiativrikedom. Det finns inga hinder för att Finland i det här läget inte kunde ta ledningen och skapa ett nytt slag av utrikespolitisk kultur.
Finns det intresse för det?
– Det finns intresse men i praktiken är det svårare. Principen om fredsmäkling är allmänt accepterad, men vi är mycket försiktiga här när det gäller konkreta åtgärder.