Vi använder cookies på våra sajter för att ge dig en bättre upplevelse.

  • Första sidan
  • Prenumerera
  • Kundservice
  • Annonsera
  • Ta kontakt
  • Min prenumeration
  • Jobba hos oss
  • e.hbl.fi
  • Om Hbl
  • Kortet.fi
  • På TV i dag
  • Nyhetsbrevet
Hem
  • Nyheter
  • Lokalt
  • Opinion
  • Sport
  • Kultur & nöje
  • Livsstil
  • Bloggar & poddar
  • HBL TV
  • Nyheter
  • Lokalt
  • Opinion
  • Sport
  • Kultur & nöje
  • Livsstil
  • Bloggar & poddar
  • HBL TV
    • Svenskfinland
    • Världen
    • Ekonomi
    • Politik
    • Brott & Olyckor

    Felmeddelande

    User error: Failed to connect to memcache server: localhost:11211 in dmemcache_object() (line 415 of /srv/gamla-sites/docroot/sites/all/modules/memcache/dmemcache.inc).
    Gråzon i lagen. Det skulle vara allt skäl att precisera lagstiftningen så att där klart och tydligt skulle stå hur beslutsgången går till innan utländska trupper kommer till Finland, anser professor emeritus Antero Jyräki. (Foto: Epa - Marcin Bielecki)
    Bild
    /

    "Försvarspolitiken har kört över grundlagen"

    Maria Gestrin-Hagner
    Publicerad: 22.11.2015 08.30 • Uppdaterad: 22.11.2015 10.14

    Ämnesord

    • Försvaret
    • Politik
    • Försvar
    • EU
    • Nato
    • grundlagen

    Dela

    Twittra

    Verktyg

    Större text Mindre text Skriv ut artikel Rapportera fel

    Ett tätare militärt samarbete på EU-nivå och med Nato kan kräva flera grundlagsändringar eller undantagslagar. Det säger författningsexperten, professor emeritus, Antero Jyränki som anser att grundlagen har åsidosatts i försvarsdebatten.

    Efter Frankrikes färska begäran om militärhjälp av andra EU-länder har diskussionen om Finlands plikt att bistå andra länder militärt gått het. Regeringen meddelade i slutet av veckan att den påskyndar arbetet med att förnya lagstiftningen så att Finland kan rycka in och vid behov komma andra EU-länder till undsättning. Samlingspartiets ordförande, finansminister Alexander Stubb meddelade att Finland kunde bistå till exempel Baltikum militärt.

    Frågan om militärt bistånd till andra länder aktualiserades redan tidigare då Sverige i fjol jagade en misstänkt undervattensfarkost. Politiker grämdes över att Finland inte kunde delta i ubåtsjakten eftersom lagstiftningen satte käppar i hjulet.

    En som med stort intresse har följt med den försvarspolitiska debatten de senaste åren är författningsexperten, professor emeritus Antero Jyränki som är aktuell med boken Konstitutionell rätt, författad tillsammans med professorskollegan från Lapplands universitet, Jaakko Husa. Den pinfärska svenskspråkiga utgåvan av boken är en kompletterad översättning av den finska boken som gavs ut för tre år sedan.

    – Jag har noterat att man flitigt debatterar vilka plikter Finland har när det gäller att bistå andra länder mot militära angrepp. Men man verkar ha åsidosatt grundlagen i diskussionen, säger Jyränki.

    Eftersom Finlands reguljära trupper i sista hand är underställda överbefälhavaren alltså presidenten, kan man omöjligtvis tänka sig att finska värnpliktiga eller reservister skulle bli underställda låt säga en svensk eller en fransk general, menar Jyränki.

    Det här beror på grundlagens skyldighet att delta i fosterlandets försvar.

    – Bestämmelsen måste tolkas ordagrant eftersom det är fråga om en så sträng skyldighet. Fredsframtvingande verksamhet i andra länder innebär inte försvar av fosterlandet.

    Att däremot sända ut finska yrkesofficerare för att bistå andra EU-länder i nöd, torde vara möjligt utan större ingrepp i konstitutionen.

    Jyränki har under de senaste årens Natodebatt grubblat mycket på de juridiska konsekvenserna av ett medlemskap. Ett finskt inträde i Atlantpakten skulle kräva drastiska ingrepp i grundlagen eller undantagslagar. Redan grundlagens första paragraf som slår fast att Finland är en suverän republik måste preciseras ifall Finland vill bli Natomedlem, är hans slutsats.

    – En verkligt stor fråga är om Finland ställs inför en situation där andra länder sänder trupper till finskt territorium. Det skulle stå i strid med suveräniteten i grundlagen om det anländer militära utländska styrkor till Finland som inte är underordnade vår president.

    Ett annat ställe i grundlagen som borde skrivas om vid ett eventuellt finskt Natomedlemskap är formuleringen om att det i sista hand är presidenten med riksdagens samtycke som bestämmer om krig och fred.

    – Låt säga att det skulle uppstå en situation där utländska styrkor opererar från finskt territorialvatten. I det läget kunde Finland uppfattas som fiende i en konflikt utan att riksdagen explicit skulle ha tagit ställning i frågan.

    Också presidentens roll som överbefälhavare behöver sannolikt preciseras om Finland ska agera militärt tillsammans med andra stater. Under undantagsförhållanden kan presidenten enligt nuvarande lagstiftning överlåta uppgiften som överbefälhavare på någon annan finsk medborgare, men inte på en utländsk general.

    Miss av JK

    Antero Jyränki är kritisk till att försvarsmaktens kommendör med försvarsministerns välsignelse under förra regeringsperioden för Finlands del tecknade under ett samförståndsavtal om värdlandsstöd mellan Finland och Nato utan att avtalet därefter behandlades av riksdagen. Avtalet innebär att en Natostyrka kan tas emot i Finland för att öva eller för andra syften. Avtalet omfattar inte bara lugn fredstid utan också kris, nödläge och konflikt.

    – I tilläggsavtalet står inte ett ord om hur och under vilka förutsättningar Finland ger sitt medgivande till att Natotrupperna kommer till Finland. Den frågan har helt åsidosatts. Jag förundrar mig över att tilläggsavtalet inte fördes till riksdagen för att godkännas där.

    Avtalet har publicerats i Finlands författningssamling – men finns bara på engelska.

    Jyränki anser att Finlands högsta laglighetsövervakare, justitiekanslern, borde ha ingripit, vilket alltså inte skedde. För att reparera skadan i efterskott borde riksdagen sätta i gång med en grundlagsändring eller stifta en undantagslag som anger när Finland kan ta emot Natotrupper, om den kvalificerade majoriteten vill ha det.

    – Det är märkligt att lagstiftningsövervakarna inte reagerade. I bästa fall skulle det här ha skett redan innan kompletteringen av värdlandsavtalet undertecknades. Det skulle vara allt skäl att precisera lagstiftningen så att där klart och tydligt skulle stå hur beslutsgången går till innan utländska Natotrupper kommer till Finland, säger Jyränki.

    Varför har de juridiska aspekterna inte avhandlats flitigare i den säkerhetspolitiska debatten?

    – Det är jag inte rätt person att svara på. Men kanske vissa har resonerat att de politiska målen är huvudsaken och att man kan lämna lagstiftningen till ett senare skede. Uppenbarligen har politiken vägt tyngre än juridiken.

    Maria Gestrin-Hagner
    Ta kontakt Flera artiklar av Maria Gestrin-Hagner

    Nyhetspulsen

    3.2.2016 08.32 3.2.2016
    Här är HBL.fi 4.0
    » Det har gått 20 år sedan HBL tog steget in på Internet – nu lanseras den fjärde större förnyelsen av...
    2.2.2016 22.07 2.2.2016
    Jurase Park marknadsför felaktigt
    » Dinosaurieparksprojektet använde gruppfinansieringsbolaget Invesdors namn i markandsföringssyfte – utan lov.
    2.2.2016 18.29 2.2.2016
    "Motbjudande skatteflykt"
    » Att sälja Fortums elnät var aldrig en god idé, säger statsminister Juha Sipilä (C).
    2.2.2016 21.55 2.2.2016
    Bensow fick äntligen ihop bokslutet
    » Skandalomsusad barnhemsstiftelse vill återupprätta sitt rykte.
    2.2.2016 20.56 2.2.2016
    Vill spela in "Star Wars" i rymden
    » Regissören Colin Trevorrow drömmer om att ta inspelningarna till yttre rymden.
    2.2.2016 17.20 2.2.2016
    Designens underbarn lämnar Finland
    » Fyra Aalto-studenter har tagit sig vidare till finalen i den erkända modetävlingen i Hyères.
    2.2.2016 19.45 2.2.2016
    Domkyrkan stängs för en vecka
    » Helsingfors domkyrka håller stängt i en vecka på grund av torkningen efter en vattenskada.
    2.2.2016 17.49 2.2.2016
    Misstänkt explosion i svensk skola
    » Svenska tidningar berättar om en kraftig explosion i en gymnasieskola i Karlstad. Inga spår av förödelse har dock rapporterats.
    2.2.2016 20.51 2.2.2016
    Läckor i Aarniofallet förvånar CKP
    » Informationsläckor från CKP och Helsingfors narkotikapolis var tisdagens var tisdagens ämne i målet kring Jari Aarnio.
    2.2.2016 21.19 2.2.2016
    SFP vill ge alla asylsökande id-kort
    » Asylsökande borde ges chansen att arbeta direkt efter ankomsten, anser Svenska folkpartiet.

    Bloggar

    Visa fler bloggar

     

    1.2.2016 20.36 1.2.2016
    Ungdomar uppskattar tydlig reklam
    Nyheter
    » Transparens är viktigare än objektivitet, säger forskare Vilma Luoma-aho.
    Amanda Mannstrom
    1.2.2016 23.07 1.2.2016
    Frågor och svar om zikaviruset
    Nyheter
    » Om du är gravid ska du inte resa till Latinamerika om du inte måste, säger de finländska hälsomyndigheterna.
    Peter Buchert
    2.2.2016 09.57 2.2.2016
    Som ett lapptäcke i drömmarnas land
    Kultur
    » Lars Huldén hade tänkt sig en forskarbana men blev på köpet älskad författare. På fredag när det är Runebergsdagen, fyller han 90.
    2.2.2016 20.21 2.2.2016
    Så vill svenska regeringen minska tiggeriet
    SVERIGE
    » Skänk inte pengar i muggen utan stöd hellre organisationer i de utsattas ursprungsländer.
    Anna Svartström
    1.2.2016 20.31 1.2.2016
    Genomskinlig journalistik
    Opinion
    » Nyligen slog en kollega larm om en så kallad advertorial som vi publicerat på webben och som en läsare delat via Facebook, varpå den plötsligt såg ut som en redaktionell text.
    Susanna Ilmoni
    1.2.2016 12.48 1.2.2016
    Tommy Pohjola: Skammen går på torg
    Opinion
    premium Graffitikonsten som pekade ut Vandabossar plockades ned och därmed gick staden från en pinsamhet till en annan.
    Tommy Pohjola
    Hbl - Hufvudstadsbladet
    Hbl.fi

    Hufvudstadsbladet är den största finlandssvenska dagstidningen i Finland och utkommer i Helsingfors.

    Kontakta HBL
    Växel 09 12531
    Prenumerationer 09 1253 500
    pren@hbl.fi

    KSF Media ger ut Hufvudstadsbladet, Västra Nyland, Östnyland, Loviisan Sanomat och Hangötidningen | Hangonlehti.

    Ansvarig redaktör (digitalt innehåll): Susanna Ilmoni
    Chefredaktör för tidningen Hufvudstadsbladet: Tommy Westerlund
    Nyhetschef inrikes och världen: Lena Skogberg (tf.)
     

    Nyhetstips & pressmeddelanden
    E-post: nyheter@hbl.fi
    SMS: TIPS "ditt meddelande" till 13513
    MMS (bilder): TIPS till 13513
    Ring nyhetschefen: 09 1253 222
    Ring webbproducenten: 044 78 35 720

    • Första sidan
    • Prenumerera
    • Kundservice
    • Annonsera
    • Ta kontakt
    • Min prenumeration
    • Jobba hos oss
    • e.hbl.fi
    • Om Hbl
    • Kortet.fi
    • På TV i dag
    • Nyhetsbrevet