Varför vi alla behöver bry oss om Sahel
Krigen i Syrien och Irak. Terrordåden i Paris. Flyktingkrisen. Det finns en mängd problem som tränger sig på – behöver vi då faktiskt också bry oss om Sahelområdet i Afrika? Gisslandramat i Mali är bara ett av svaren på varför vi behöver det.
– Det som händer i Sahel i dag kanske inte verkar ha någon inverkan på Finland, men det har det. Det är en region där väldigt många stora problem sammanfaller. Instabilitet skapad av extremistiska grupper, följderna av klimatförändringen, grym fattigdom, övergrepp på kvinnors rättigheter, migration. Det är speciellt i regionen kring Tchadsjön som de tornar upp sig.
Som FN:s humanitära koordinator för Sahelområdet har Toby Lanzer visserligen ett egenintresse för att föra upp frågan på agendan. Men han säger att det ligger i allas vårt intresse att se till att de här problemen blir lösta.
- Sahelområdet i Afrika ligger mellan Sahara och de bördigare slätterna söderut.
- Området har drabbats av torka, översvämningar, skadeinsekter, konflikter och epidemier. Det hör dessutom till de fattigaste i världen.
- Länderna i regionen är Burkina Faso, Tchad, Kamerun, Gambia, Mali, Mauretanien, Niger, Nigeria och Senegal.
- 20,5 miljoner människor i området får inte tillräckligt med mat och 4,4 miljoner behöver akut mathjälp.
- 1,5 miljoner barn under fem år är svårt undernärda och 4,3 miljoner barn under fem år undernärda.
- 4,4 miljoner människor är flyktingar, interna flyktingar eller flyktingar som återvänt hem.
- FN-systemet har bett om cirka 1,88 miljarder euro för krisen och fått 37 procent. 1,18 miljarder behövs ännu för i år.
– Det ligger i mitt intresse och i alla intresse – även om det är svårt att se. Men det är mindre svårt än det var för fyra år sedan. För fyra år sedan när krisen i Syrien inleddes var det inte någon i Finland eller Sverige som insåg att det kommer tiotusentals människor till våra länder. Vi, som det internationella samfundet, jobbade inte då för att hitta en politisk lösning så nu får vi betala för det.
– Vi betalar här hemma eller så betalar vi Turkiet för att hålla människorna kvar där. Och när det blir fred i Syrien någon gång i framtiden så hjälper vi till att betala för återuppbyggnaden. Så på ett eller annat sätt betalar vi.
Snart 300 miljoner
Att bara se bort och hoppas att problemen löser sig själva i Sahel fungerar inte.
– Vi måste försöka lösa problemen som ligger bakom kriserna, inte bara sätta in akuta insatser då krisen bryter ut. Det finns nu 150 miljoner människor i Sahelområdet. Om trettio år – och det är i morgon i det långa perspektivet – kommer där att finnas ytterligare 150 miljoner. Om de inte har möjligheter att hitta jobb, om de är fattiga och om det är otryggt där så vet vi alla vad de kommer att göra: de tar sig bort.
Men får han då sitt budskap igenom? Finns det en större förståelse för de här sambanden än för fyra år sedan?
– Det finns många som förstår det. Men i en demokrati finns det också många olika åsikter. Jag förstår att någon ute på landsbygden i Finland kan tycka att den inte har något att göra med vad som händer i Sahel – men det har den. Jag vet, jag bor själv ute på landsbygden i Värmland. I min dotters klass på dagis finns det nu trettio barn från Syrien.
– Jag såg inte heller sambanden för tre år sedan. Att jag nu gör det betyder inte att jag är klokare eller smartare än någon annan, men jag ser att de här sakerna måste skötas. Och i tider som nu när budgetarna krymper och det är ekonomiskt svårt kräver det ett enormt mod av politikerna att göra rätt sak.
EU-ledarnas beslut att grunda en fond för Afrika var ett bra första steg säger han.
Miljoner barn svälter
Bortsett från egenintresset så finns det också det humanitära kravet på att hjälpa dem som är i nöd.
Siffrorna från Sahel talar för sig själva: 1,5 miljoner barn under fem år är akut och allvarligt undernärda. 4,3 miljoner barn är akut och medelsvårt undernärda.
20,5 miljoner människor får inte tillräckligt med mat – 4,4 miljoner behöver mathjälp omedelbart.
Men med alla stora katastrofer som pågår i världen är det svårt att få in pengar till de mindre kända oroshärdarna. Vissa av hjälpvädjandena – som till exempel för Gambia – har fått in bara 5 procent av de pengar som behövs.
– Det handlar om att hjälpa människor som drabbats av klimatförstörelse och av en storm av våld. När vi talar om biståndsbudgetarna så måste vi minnas att bistånd fungerar. Det är lätt att säga att biståndet inte är effektivt men vi vet alla att utbildning hjälper – det vet ju Finland bättre än många andra.