Tandläkarutbildningen kan vara nedläggningshotad
Vid Helsingfors universitets tandläkarutbildning fruktar man att hela den odontologiska utbildningen kan komma att läggas ner som en följd av statens nedskärningar.
Finlands första tandläkarutbildning startade vid Helsingfors universitet år 1892 av banbrytaren inom finsk odontologi, Matti Äyräpää. Men i och med regeringens sparkrav på universiteten finns det en risk att tandläkarutbildningens saga är all i Helsingfors.
Vid institutionen för odontologi oroar sig personal och studenter över att utbildningen helt kan komma att läggas ner då Helsingfors universitet tvingas spara hårdast av landets alla universitet.
– Jag har förstått att en nedläggning av tandläkarutbildningen i Helsingfors är ett alternativ, men än så länge finns inget beslut, säger tandläkarförbundets ordförande Matti Pöyry.
Pöyry är kritisk till tanken att sluta utbilda tandläkare i landets mest folkrika område – huvudstadsregionen. En annan viktig aspekt är att Helsingfors universitet upprätthåller den enda svenskspråkiga tandläkarutbildningen i Finland.
– Inte kan man då bara lägga ner institutionen. Det vore mycket besynnerligt om landets huvudstad helt skulle sakna tandläkarutbildning. Jag känner inte till att det i något annat land skulle vara på det sättet.
Utöver Helsingfors finns det tandläkarutbildningar i Åbo, Uleåborg och Kuopio. Dessutom ordnas specialistutbildning i Tammerfors av redan utexaminerade tandläkare.
Utbildningen i Kuopio lades ner på 1990-talet men startade på nytt för fem år sedan efter att dåvarande centerministrarna Matti Vanhanen och Liisa Hyssälä drev på att det skulle utbildas tandläkare i Kuopio igen.
Professor Christian Lindqvist som leder institutionen för odontologi vid Helsingfors universitet är bekymrad:
– Vi vet att 1 200 personer kan komma att sägas upp vid universitet och medicinska fakultetens andel torde vara tio procent. I stället för att man skär med osthyveln jämt över hela fakulteten är det möjligt att man den här gången helt väljer att såga av en viss gren.
Odontologiska utan byggnad
En omständighet som kan ligga tandläkarutbildningen i fatet är att institutionens byggnader vid Mannerheimvägen i Brunakärr har sålts och ska rivas till förmån för bostadsproduktion.
Man har länge sökt ersättande utrymmen i närheten av campuset Biomedicum i Mejlans och Barnens borg har kastats fram som en tänkbar plats. Men att bygga om Barnens borg för tandläkarutbildning är förknippat med stora kostnader.
– Sannolikt har osäkerheten kring var den kliniska undervisningen ska ges, spätt på ryktesspridningen. Odontologins framtid är en fråga som dekanus, rektor och Undervisningsministeriet grubblar på, säger Lindqvist.
Hur låter det i dina öron om det inte alls i framtiden finns en odontologisk utbildning i Helsingfors?
– Det låter alldeles horribelt. Det är i den här landsändan där det bor flest människor. Evighetsproblemet är förstås hur man ska få tandläkare att flytta till orter med tandläkarbrist, men också om all tandläkarutbildning skulle äga rum i norra Finland, får man ändå inte tandläkarna att bosätta sig där.
Dekanus: Mycket svår process
Risto Renkonen, dekanus vid medicinska fakulteten, vill inte kommentera de instundande nedskärningarna på grund av de pågående samarbetsförhandlingarna. Det dröjer åtminstone till januari innan det står klart hur sparåtgärderna utfaller.
Renkonen vill inte ta ställning till om att tandläkarutbildningen är på fallrepet.
– Jag kommenterar inte rykten. Det här är en mycket svår process. När tiden är mogen berättar vi, säger Renkonen.
Kan man tänka sig att huvudstadsregionen skulle bli helt utan tandläkarutbildning i framtiden?
Jag går inte i den fällan att jag skulle kommentera saken, säger Renkonen.
En nedläggning av tandläkarutbildningen vid Helsingfors universitet är inte ett beslut som kan tas av universitetet internt utan är en fråga som regeringen i sista hand avgör.
– Ett beslut av den här omfattningen faller inte inom ramen för universitetens autonomi. Behovet av odontologisk utbildning och efterfrågan på tandläkare på olika håll i landet har betydelse i sammanhanget. Det här är inte lätta frågor, säger Hannu Sirén, direktör vid Undervisningsministeriet.