Finsk genmutation och alkohol riskfylld kombination
Det finns en biologisk förklaring till att en del finländare oftare än andra blir mycket impulsiva, tar risker och hamnar i konflikt när de druckit även lite alkohol. – 2,2 procent av finländarna har den genmutation som ökar risken, säger psykiatern Roope Tikkanen, som lett forskningen.
Det är forskare vid Helsingfors universitet som tittat närmare på en genförändring i serotoninreceptor 2B, som de var med om att upptäcka bland finländare år 2010. Forskarna har de facto varit kopplingen mellan mutationen och impulsivitet på spåren redan i flera år och i den tidigare studien, som var ett samarbete mellan Helsingfors universitet, Institutet för hälsa och välfärd och National Institutes of Health i USA, undersöktes 9 000 personer. Av dem var 3 000 amerikaner av olika ursprung och resten finländare. Mutationen fanns enbart hos finländare och kopplades då till impulsivitet. Den var fyra gånger vanligare hos kriminella alkoholiserade män än i allmänbefolkningen.
– Men nu har vi tittat på ickekriminella individer i allmänbefolkningen och ser att 2,2 procent av finländarna verkar ha mutationen. Det betyder ungefär 100 000 finländare, säger psykiatern Roope Tikkanen, som lett forskningen.
Det forskarna ser är att genmutationen tillsammans med redan små mängder alkohol kan bidra till ett patologiskt beteende. Det handlar inte nödvändigtvis om att bara råka i slagsmål vid korvkiosken på efternatten. Mutationen plus alkohol kan också leda till impulsiva beslut som får andra besvärliga följder: oskyddat sex, fyllekörning eller dålig kontroll över hur mycket pengar man gör av med.
Den yttersta följden av bristande impulskontroll är våld.
– Om vi tar ett genprov av hundra personer i fängelse har 8 procent genmutationen, men de vi undersökte nu var ganska friska personer utan kriminell bakgrund. Vi ville undersöka mutationens effekt utan de otaliga andra faktorer som kan påverka impulsivt beteende i kriminella populationer, säger Tikkanen.
Bedömningen sviker
Som ung rättspsykiater ställdes Tikkanen själv inför berättelser om hur det bara knäppt till i huvudet på patienten. Därefter hade saker "bara hänt".
På den tiden hade Tikkanen svårt att tro att impulskontrollen bara kan brista på det där sättet.
- Varje år föds kring 1 300 finska barn med en genmutation i serotoninreceptor 2B i Finland.
-
Över 100 000 finländare har genmutationen som tillsammans med alkohol kan leda till beteende som är svårt att kontrollera för en själv.
Serotonin är en signalsubstans som kroppen utsöndrar och som har betydelse för bland annat graden av aggressivitet. - Serotoninreceptor 2B:s uppgift i kroppen är fortfarande rätt okänd, men den antas vara kopplad till sådan impulsivitet som förekommer i flera olika psykiatriska störningar.
- Studien Impulsive alcohol-related risk-behavior and emotional dysregulation among individuals with a serotonin 2B receptor stop codon publicerades i vetenskapstidskriften Translational Psychiatry på tisdage, den 17 november 2015.
- Resultatet bygger på ett material insamlat av professor emeritus i rättspsykiatri, Matti Virkkunen.
– Men mutationen kan under alkoholpåverkan göra att förmågan att tänka på vad som är rätt sviker, säger han.
Under rättegångar i USA händer det redan att de åtalades genuppsättning kontrolleras för just defekter i gener som kopplats till våldsamt beteende.
– Orsak och verkan avgörs ju av domstolen, men geninformationen används av rättspsykiatrin, säger Tikkanen.
Forskningsresultatet väcker nya frågor.
Hänger den här bristande impulskontrollen som beror på en defekt gen ihop med att man utvecklar olika beroenden?
– Det vet vi inte och det är nästa fråga vi ska utreda. Impulsivitet som temperamentsdrag är starkt kopplat till olika former av beroenden. Sedan kan man också fråga hur genmutationen hänger ihop med somatiska sjukdomar. Om mutationen har en psykisk effekt och påverkar impulskontrollen så är det naturligt att tänka att den också kan ha annan inverkan eftersom serotoninet även påverkar kroppens somatiska funktioner.
Har ni nu alltså hittat svaren på vad det egentligen är med finländare och alkohol?
– En gens inverkan är i allmänhet ganska liten vid komplexa fenomen, men resultatet är mycket spännande då geneffekter kan observeras speciellt väl i finländare för att vi levt isolerat och har ett rätt homonymt genom. Fyndet ger hopp om att kunna behandla problemet på något sätt.
Risk, inte faktum
En genmutation betyder inte detsamma som att den drabbade automatiskt hamnar i trubbel på grund av sin biologi. Det är alltså inte så enkelt att alla kan skylla hela sitt beteende på biologin.
– Man kan kanske jämföra med diabetes. Vi vet att det finns genmutationer som ökar risken för att få sjukdomen och så vet vi att det finns livsstilsändringar att göra för att hindra sjukdomen från att bryta ut, säger Tikkanen.
Tikkanen säger att det viktigaste för personer med genmutationen är att kontrollera sitt drickande.
– Men det är också möjligt att försöka hjälpa de här personerna att kontrollera sitt impulsiva beteende bättre med hjälp av psykoterapi och medicinering, säger Tikkanen.
Vad kan man göra om man har denna mutation och lider av impulsivt beteende?
– Mutationen kan man ju inte ändra på, men har man den som delorsak till impulsivt beteende så kan man ha mer nytta av medicinering än enbart psykoterapi.
Den aktuella mutationen är ärftlig.
– Det kan löna sig att beakta genom att följa med extra noga ifall barnet som har denna mutation utvecklar avvikande impulsivt beteende, säger Tikkanen.