Nej till nya skyddszoner
Nu får jordbrukarna inte anlägga fler skyddszoner, för pengarna ska gå till annat. Det är usel miljöpolitik, säger Natur och Miljö.
De nya jordbrukspengar som tas från Gårdsbrukets utvecklingsfond (Makera) ska gå till investeringar som förbättrar produktionsstrukturen, minskar kostnaderna och bidrar till att införa ny teknologi och processer.
Det beslutar övervakningskommittén för Programmet för utveckling av landsbygden. EU-kommissionen ska godkänna beslutet.
Målen för programmets miljöersättningar har överträffats, uppger Jord- och skogsbruksministeriet. Arealmålet var 23 000 hektar skyddszoner i år, men man närmar sig redan 58 000 hektar. Inga nya skyddszoner får anläggas under den här programperioden för att pengarna ska räcka till.
Natur och Miljö lämnade avvikande åsikt till beslutsförslaget. Miljövårdschef Anne Antman säger att det är usel miljöpolitik att i praktiken hindra odlarna från att anlägga skyddszoner i en situation då de har förbundit sig till miljöåtgärder. Hon säger att det dröjt länge att utveckla ett landsbygdsprogram som motiverar producenterna, och när det äntligen lyckas begränsar man möjligheterna.
Enligt Antman bör en större del av Makera-pengarna vikas för miljönyttiga åtgärder.
– Odlarna har anmält att de anlägger fler skyddszoner i år än ministeriet hade räknat med. Ingen vet om skyddszonerna anlagts där de minskar miljöbelastningen mest. I stället för att sätta stopp för alla borde man definiera kriterier för var skyddszoner gör mest nytta, säger hon.
Enligt Natur och Miljö är beredningen av programändringen bristfällig och försämringarna så stora att ändringen inte bör godkännas.