Amerikas kvinnor säger ifrån
De är dubbelt diskriminerade, kvinnorna som hör till ursprungsfolken i Amerika. Anna Björnberg-Michelsson jobbar för offren för en våldsam machokultur.
En hel kontinents mest diskriminerade invånare kommer till tals då Nätverket för ursprungskvinnor i Amerika (Ecmia) samlas till kongress i Guatemala med start i dag.
– Generellt har jämställdheten gått framåt i Latinamerika, men utanför storstäderna är verkligheten hårresande. Vi talar om människor som är dubbelt diskriminerade, både för att de är kvinnor och för att de hör till något av ursprungsfolken, säger Anna Björnberg-Michelsson som leder två arbetsgrupper under kongressen.
- Ålder: 43.
- Bor: Med maken och parets två söner.
- Utbildning: Politices magister
- Talar: Svenska, finska, engelska, spanska och en rostig franska.
- Jobb: Driver organisationen Dreams of Equality som är allt mer beroende av privat finansiering på grund av biståndsnedskärningarna.
- Gillar: Familje- och stugliv, motion och resor.
Hon grundade människorättsorganisationen Drams of Equality för ett och ett halvt år sedan. Fokus ligger på hälsa och då främst på kvinnorna i regionen Balsapuerto djupt inne i Amazonas i Peru. Där är 98 procent av barnen kroniskt undernärda, trots att kvinnorna jobbar, ofta dubbelt, och trots att djungeln är full av resurser.
– Utmaningarna är strukturella, och korruptionen är svår. Att vara ursprungskvinna i regnskogen eller på Anderna är att tillhöra det lägsta kastet. Vi försöker stärka de här kvinnornas kapacitet och möjligheter till ett bättre liv, säger Björnberg-Michelsson.
Kongressen i Guatemala ska sammanfatta utvecklingen de senaste 20 åren, och det är ingen lätt uppgift för verkligheten är väldigt olika i den amerikanska kontinentens över 30 länder. I Peru är ursprungskvinnorna på glesbygden mest utsatta. Makten finns i storstäderna.
– Officiellt har det gått relativt bra, men verkligheten stämmer inte alltid överens med regeringarnas dokument. Till exempel i Balsapuerto finns vård och skola, men kvaliteten är som i de fattigare delarna av Afrika, säger Björnberg-Michelsson.
Europastyrt bistånd
Positivt är då att ursprungsfolkens kvinnor har bildat starka nätverk som påverkar makthavarna. Dreams jobbar intimt ihop med Chirapaq, Centret för ursprungsfolkens kulturer, som sammanlänkar ursprungskvinnorna i Peru.
Vissa latinamerikanska länder har gynnats av ekonomiskt uppsving och utvecklingssamarbete. Mycket har blivit bättre, men inte bra nog, och definitivt inte allt.
– Biståndet har gjort mycket gott, men det har traditionellt varit paternalistiskt och Europastyrt. Numera utgår det mer från ursprungsbefolkningens behov och även kvinnornas mänskliga rättigheter, säger Anna Björnberg-Michelsson.
Minoriteter, jämställdhet och människorättsfrågor är hörnstenar i Finlands utvecklingspolitik också framöver, även om anslagen skärs ner kraftigt. I och med FN-toppmötet i september där de hållbara utvecklingsmålen spikades ska all fortsatt utveckling betraktas genom hållbarhetslinser, så också på kongressen i Guatemala.
– Vi hoppas att mötet ska sammanfatta ett dokument som är i enlighet med de nya utvecklingsmålen och som sätter press på regeringarna som lovat bättring till 2030.
Våldsam machokultur
Anna Björnberg-Michelssons intresse för amerikanska ursprungskvinnor väcktes då hon studerade statskunskap, antropologi och spanska vid Helsingfors universitet. Efter ett volontärjobb i Ecuador har hon jobbat på FN-organisationer i Sydamerika och för Finlands Röda Kors i Thailand.
– Jag upplevde aldrig att jag blivit klar med ursprungsfolken och med kvinnorna, men så fick jag en möjlighet att grunda Dreams, säger hon.
Och nu bär det av till kongressen i Latinamerika som väntas kräva att också ursprungsfolken ska beaktas i viktiga samhällsfrågor som ekonomi, hälsa, utbildning, markrätt, livsmedelssäkerhet och biologisk mångfald. Målet är, enligt Chirapaqs ledare Tarcila Rivera Zea, att man ska kunna växla mellan kostymjobb dagtid och ursprungskultur på kvällen.
Anna Björnberg-Michelsson vet av erfarenhet att de hållbara utvecklingsmålen, som omfattar hela världen, kan kännas väldigt abstrakta i kvinnornas vardag i Balsapuerto.
– Den latinamerikanska machokulturen är ställvis jättestark på glesbygden, i synnerhet bland ursprungsfolken. Alkoholism och våld inom hemmet är oerhört vanliga problem. På många håll är det faktiskt sämre än för tio år sedan.
Samtidigt som finländskt utvecklingssamarbete kan ge Peru en hel del inom jämställdhet anser Anna Björnberg-Michelsson att vi kan lära oss mycket av dem.
– Allt går så snabbt i vår värld, vi har bråttom hela tiden. De sydamerikanska ursprungsfolkens kulturer värnar mer om traditionella kunskaper, och de ser upp till far- och morföräldrar.