”Migrationen är inget som går över”
Vågen av asylsökande har lett till ett mer polariserat samhälle – de som är rädda eller fientligt inställda artikulerar det mer, samtidigt som de passiva aktiverar sig för att hjälpa.
Ett är i alla fall säkert:
– Att folk migrerar är normaltillståndet, det här kommer inte att gå över. Det verkar många ledande politiker inte ha insett, säger forskaren Pasi Saukkonen.
Då HBL träffar Pasi Saukkonen i Vetenskapernas hus har han precis varit på finska Unesco-kommissionens möte – det handlar till exempel om fältarbete som pågår på olika håll i världen.
Ännu i några veckor är Saukkonen direktör för stiftelsen för kulturpolitisk forskning, Cupore, men i mitten av december börjar han leda forskningen kring invandring och integration vid Helsingfors stads faktacentral. Det kunde knappast bli mer aktuellt. Just nu svävar många bollar i luften, men med fakta på hand får vi lov att återkomma.Bakgrund
- Pasi Saukkonen
- Född: 1964.
- Bor: I Kånala, Helsingfors.
- Aktuell som: Forskare med fokus på bland annat invandring och integration. Avgående direktör för stiftelsen för kulturpolitisk forskning, Cupore. Leder från mitten av december forskningen kring invandring och integration vid Helsingfors stads faktacentral.
- Senast läst: Horace Engdahls Sen jälkeen savuke (Cigaretten efteråt).
- Jag med tre ord: Nyfiken, rastlös, mångsidig.
Pasi Saukkonen har ägnat en stor del av sin forskargärning åt frågor kring invandring, integration och mångkultur. Men också för honom är det svårt att avläsa stämningarna just nu. Opinionsundersökningar visar till exempel att majoriteten av finländarna inte har något emot fler asylsökande i grannskapet – samtidigt som majoriteten också vill skärpa asylkriterierna för dem som kommer.
– Så mycket har hänt på så kort tid, och prognoserna för hur många som kommer till Finland har varierat stort. Jag tror att många har svårt att tolka vad som är vad.
Det går ändå att skönja en större polarisering – såväl de som är invandringsfientliga som de som välkomnar invandringen aktiverar sig, och det gäller inte bara Finland. Och ett är i alla fall säkert.
– Migrationen måste ses som en del av ett lands normala varande i världen, och Finland är inget undantag. Det här kommer inte att gå över. Men många också i den politiska ledningen talar om invandringen som något exceptionellt.
Mer pengar för integration
Det är en och annan som borde läsa på, om man får tro Saukkonen. Annars blir det svårt att diskutera. Ta nu begreppet mångkultur – det kan förstås antingen som ett demografiskt faktum, alltså att här finns folk med olika etnisk bakgrund, eller som ideologi.
I det senare fallet handlar det om en medveten strävan att främja olika kulturers fort- och samlevnad som syns i bland annat lagstiftning och den politik som förs. För att göra skillnad väljer Saukkonen att kalla det senare för mångkulturalism.
– År 2010 sade Tysklands förbundskansler Angela Merkel att mångkulturalismen hade misslyckats. Men i Tyskland har den aldrig funnits i den ideologiska bemärkelsen. Eller menade hon att det inte borde bo andra än tyskar i Tyskland? Jag tror att hon inte visste vad hon pratade om, och detsamma gäller många av våra egna politiker då de pratar om mångkultur och integration.
Saukkonen har några exempel.
– Då presidenten talar om att följa finländska lagar och regler känns det som om han inte vet vad den finländska integrationspolitiken består av. Detsamma gäller då SDP talar om att ta seden dit man kommer. Då SDP, Timo Soini eller Sauli Niinistö säger att man ska följa finsk lag i Finland handlar det om självklarheter.
Något annat har aldrig varit fallet.
Men varför säger de självklarheter – att man ska följa lagen vet väl alla?
– Det vet jag inte, men kanske de vill använda ord som kan tolkas på olika sätt. Jag tror också att de flesta politiker inte vet hur integrationspolitiken ser ut och till exempel vilka rättigheter invandrare har i Finland.
Ser man till mångkulturen som ideologi och hur den syns i lagstiftningen hör Finland till de mest mångkulturalistiska länderna i världen. Men ser man på hur mycket resurser som satsas på att förverkliga principerna sjunker Finland genast flera pinnhål.
Hur har vi hamnat i en sådan paradox?
– Bra fråga. Det gäller också i rätt hög grad Sverige. På papper är vi mycket mångkulturalistiska, men i praktiken ser det inte lika bra ut. Detsamma gäller svenskans ställning – den ser också mycket bättre ut på papper än i verkligheten.
För att integrationen ska lyckas så bra som möjligt är det viktigt att samhället satsar tillräckligt med resurser.
– Men vi satsar alldeles för lite. Man får till exempel vänta på tok för länge på att få gå på språkkurs, här behövs mer pengar och det genast.
Vad händer om Finland misslyckas med integrationen?
– Visst kommer vi att misslyckas också. Att alla till exempel skulle få jobb fort är inte ett realistiskt mål. Största delen av dem som nu söker asyl och får stanna kommer sannolikt inte att ha jobb om fem år, och det är troligt att en rätt stor del är arbetslösa ännu om tio år. Det här måste vi också prata om, vi får inte tala bara i idealistiska termer.
Men, påminner Saukkonen, man ska inte tro att Finland bryter samman för att det kommer några invandrare till landet – se bara på länder som Sverige, Danmark eller Holland, som haft en betydligt större invandring redan länge.
Hur vi talar och tänker om invandringen och integrationen har också sin betydelse för hur bra den utfaller.
– Attitydklimatet har betydelse till exempel för hur lätt eller svårt det är för invandrare att få jobb. Men attitydklimatet påverkar också politiken på ett sätt som kan förstärka rådande klimat. Politiker har alltid nästa val för ögonen, och ett hårdare opinionsklimat kan lätt leda till ett hårdare politiskt klimat med åtföljande dåliga beslut.