Glutenfri kost på bordet i riksdagen
Förslaget om att slopa kostersättningen för vuxna glutenintoleranta får både personer med celiaki och näringsexperter att protestera. Frågan skulle ha kommit till omröstning i riksdagen i dag, men skjuts nu antagligen upp.
Plenisalen var så gott som öde när riksdagen i onsdags behandlade regeringens proposition om att slopa koststödet för personer med celiaki, men de närvarande debattörerna var skarpt av olika åsikt sinsemellan. Speciellt upprörde Maria Tolppanen (Sannf) med kommentarer om att alla nu bara inte kan äta ljust bröd, att glutenfritt mjöl inte kostar speciellt mycket och att åtminstone äldre finländare fortfarande vet hur man bakar.
– Kommentarer som att människan klarar sig utan bullar är oerhört sårande för en person som har celiaki, svarade Merja Mäkisalo-Ropponen (SDP).
– Det sade jag aldrig, kontrade Tolppanen och vidhöll att glutenfri kost inte är en kostnadsfråga.
Celiaki – eller glutenintolerans – är en kronisk autoimmun sjukdom som det inte finns några vacciner eller läkemedel för. Behandlingen består av att bygga om kosten så att den inte innehåller gluten, som orsakar tarmskador och i förlängningen kan ge bland annat osteoporos, barnlöshet och tarmcancer.
Propositionen utgår från att en glutenfri kost kan ordnas också utan att man köper dyra glutenfria specialprodukter.
Kosten enda behandling
Docent Marja-Leena Lähdeaho, gastroenterolog på Tammerfors universitetssjukhus och specialiserad på sjukdomar i mag- och tarmkanalen, säger att det är fel att dra in stödet.
– Celiaki är en kronisk autoimmun sjukdom. Behandlingen är en glutenfri diet, punkt.
De drabbade har olika svåra synliga besvär.
– Där en får tydliga symtom av en sked fel tillredd sås kan en annan äta en bulle med kaffet utan att känna av det, men oberoende av de omedelbara symtomen skadas tarmen alltid, säger Lähdeaho.
Förslaget till lagändringen, som skulle träda i kraft från januari 2016, kommer från Social- och hälsovårdsministeriet och har behandlats av riksdagens social- och hälsovårdsutskott, där åsikterna går isär så att en tredjedel av utskottet har reserverat sig.
Stödet för glutenfri kost är nu 23,60 euro per månad för den som fyllt 16. Att slopa det beräknas spara cirka 10 miljoner euro per år i statsutgifter. Kritikerna frågar vad det kostar samhället att behandla sjukdomar som följer efter att de sjuka inte haft råd med rätt kost.
– Om stödet tas bort har det stor betydelse för till exempel pensionärer och studerande som redan nu har svårt att få pengarna att räcka till. Den som äter glutenfria sädesprodukter betalar i medeltal 70 euro mer per månad i matkostnader än andra, säger Henna Lehikonen, näringsterapeut på Celiakiförbundet.
Den som äter enligt propositionens tanke låter bli både inhemsk säd och glutenfria specialprodukter och ersätter dem med till exempel ris, rotsaker, bär, frukter och nötter.
– Men det är inte så enkelt. Ska en vuxen ersätta fibermängden med till exempel morötter betyder det att man måste äta 25 stycken per dag. Väljer man sallad gäller det att få ner 20 salladshuvuden. Vem som helst förstår att ingen kan äta så. Glutenfria produkter som bovete, hirs och quinoa är också dyra, säger Lehikonen.
Hon påpekar att fibrerna i säd och frukter är av olika slag och att frukt inte ger just den sorts fibermassa som tarmen behöver för att fungera bra.
– Att ersätta säd med nötter har också sina sidor. Dels får man mycket energi, dels utsätts man för mögelgifter. Äter man övervägande fett och proteiner riskerar man också att belasta sina njurar och dra på sig hjärt- och hjärtsjukdomar. Ministeriet är faktiskt inne på helt fel spår nu, säger hon.
Avvikande åsikter
På livsmedelssäkerhetsverket Evira säger generalsekreterare Arja Lyytikäinen, som också är generalsekreterare för statens näringsdelegation, att det är problematiskt att tvingas skala bort en hel livsmedelsgrupp ur dieten.
– Genom att lämna bort all säd – också specialprodukterna – får man obalans i hela ätandet. Man förlorar rätt slags fibrer, men också en hel del energi. Dessutom får finländare cirka 40 procent av sitt järn just ur sädesprodukter.
Tidigare i år gick Evira ut med rådet att inte bygga för stora delar av sin diet på ris, eftersom det innehåller en del cancerframkallande rester av arsenik.
Frågan behandlas eventuellt på nytt i riksdagen i dag. I så fall kommer en av social- och hälsovårdsutskottets medlemmar, Anneli Kiljunen (SDP) att föreslå att lagändringen inte görs.
– Det är oskäligt att tvinga folk att ge upp en diet som har grund i de statliga näringsrekommendationerna. Det strider mot målet att öka befolkningens hälsa och välfärd, sade hon under onsdagens debatt.
Oberoende av hur det går med stödet för vuxna, kommer den månatliga ersättning på 93,28 euro som barn under 16 år med celiakidiagnos får att kvarstå.