Frågetecken kring vård på svenska
Nattens kompromiss om vårdreformen lämnar många frågor öppna – speciellt om vården på svenska. – Det kunde ha varit värre, säger Ulla-Maj Wideroos, ordförande för den svenskspråkiga referensgruppen som följer svenskan i vårdreformen.
– Jag var orolig för att det skulle bli så få områden att det inte skulle finnas någon möjlighet att sköta det svenska - men nu ser jag en möjlighet dels tack vare antalet områden och dels tack vare den ökade valfriheten, säger Ulla-Maj Wideroos (SFP) till HBL.
Hon säger ändå att valfriheten förutsätter att det finns ett utbud på svenska men hoppas att det finns ett intresse inom den privata sektorn och den tredje sektorn att öka sitt utbud.
Göran Honga, direktör för Vasa sjukvårdsdistrikt, säger att han är glad över att regeringen lyckats komma så långt att de faktskt fattat ett beslut om vårdreformen.
– Reformarbetet har stått i stå så länge så jag är glad över att vi kan gå framåt nu.
Honga har suttit med i de tidigare regeringarnas expertgrupper kring vårdreformen och han säger att slutresultatet med 15 vårdområden inte är optimalt.
– Ett färre antal vårdområden hade varit att föredra, men vi kan leva med alla versioner mellan 5 och 19 vårdområden.
Han påpekar att en stor skillnad är att de självstyrande områdena, som det ska finnas 18 av, ska ha beskattningsrätt.
När det gäller regionalpolitiken säger han att det är helt avgörande att det svenska Österbotten får ett eget vårdområde.
– Annars har vi snart samma problem som den svenska vården har i resten av landet.
Enligt honom finns det många öppna frågor som kan ställa till med problem i ett senare skede. Bland annat pekar han på den svårlösta ekvationen kring att den offentliga sektorn måste upprätthålla kapacitet för att behandla patienterna på sitt eget område – men att patienterna kanske i stället väljer grannområdet eller den privata sektorn.
Sibbos kommundirektör Mikael Grannas, som sitter med i samma reformgrupp som Wideroos, tror inte att reformen leder till stora förändringar för hälsovården i Nyland. Han är bara glad över att valfriheten ökar.
Däremot är han oroad över hur socialvården ska skötas i praktiken.
– Om HNS (Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt) ska sitta på hemvården för åldringar i hela Nyland så vet jag inte hur de ska trolla fram det utan att industrialisera det. Det handlar ju ändå om närservice.