Hög dödlighet bland finländska IS-krigare
Fler än var femte som beger sig från Finland till Syrien för att slåss för terrorgruppen Islamiska staten (IS) dödas i strid, enligt Skyddspolisens uppgifter. Den dolda rekryteringsverksamheten är svår att komma åt.
Skyddspolisen räknar med att ungefär 70 personer lämnat Finland för att kriga i jihadiströrelsen IS led sedan inbördeskriget i Syrien började. Av dem tros 15 ha dött i strid, vilket ger en dödlighet på över 20 procent.
– Men formellt har vi inte kunnat bekräfta ett enda dödsfall. Det beror på att det inte finns fungerande myndigheter i krigsområdet. Det är möjligt att vi aldrig kommer att kunna fastslå identiteten på dem som dödats. Och det verkliga antalet som gett sig ut i krig är sannolikt större än 70, säger kommunikationschef Jyri Rantala vid Skyddspolisen.
Rykten om finländare som dödats i Syrien och Irak dyker med ojämna mellanrum upp i internationella medier. Tidigare under hösten kablade IS själv ut nyheten om att en man som kallade sig Abu Hurayra al-Finlandi, med adress i Björneborg, skulle ha sprängt sig själv i luften i ett shiamuslimskt kasernområde nära staden Baiji i norra Irak.
Enligt Skyddspolisen ska den sortens information tas med en nypa salt.
– Vi kan inte bekräfta att någon Abu Hurayra skulle ha sprängt sig. Det där går inte att verifiera ens om man lyckas spåra hans identitetshandlingar, för IS brukar konfiskera passen av dem som ansluter sig. Sedan börjar passen leva sitt eget liv, medan den riktiga ägaren kanske redan dödats eller vistas på någon helt annan ort, säger Rantala.
Värvning i det fördolda
På hemmaplan har Skyddspolisen försökt komma åt den ljusskygga rekryteringsverksamheten till IS. Rantala tycker sig märka att den värsta värvningstoppen passerats i takt med att IS krigsframgångar mattats av.
– Vågkammen inföll för ett drygt år sedan, och efter det har vi med jämna mellanrum fått höra om enskilda nya fall. Det kan vara en ren slump att takten minskat, eller ett tecken på att man lyckas dölja rekryteringen bättre nu när man vet att myndigheterna bevakar den, säger Rantala.
Han bedömer att IS rekrytering inte är systematisk i Finland.
– Rekryteringen leds inte från något visst centrum, och vi har inte observerat att värvare skulle skickas till Finland med uppdraget att locka nya jihadister. I motsats till många mellaneuropeiska städer har vi inte heller märkt att det hos oss skulle finnas några halvofficiella rekryteringsställen som delar ut biljetter och instruktioner, säger Rantala.
Vilka är det som reser i väg för att slåss för IS?
– De har mycket olika etnisk och social bakgrund. En del – men långt ifrån alla – har ett kriminellt förflutet. De flesta är män i åldern 20–30, men vi vet också om personer på upp till 60 år som gett sig av. Heterogeniteten är helt unik för Finland: bland dem som rest till Syrien för att slåss finns människor från 20 etniska grupper och med 13 olika nationaliteter.
Hur kommer det sig?
– Omöjligt att säga. Idén om kalifatet är inte knuten till någon viss etnicitet. Det gör vårt jobb ännu svårare, eftersom vi inte kan fokusera på enskilda grupper.
– Det står i alla fall klart att de flesta som ansluter sig till jihadisterna är födda i Finland. Mycket tyder på att de också radikaliserats här hemma, inte utomlands.
Hur går radikaliseringen till?
– Propagandan på internet är mycket mer systematisk än den rekrytering som sker ansikte mot ansikte. Krigsområdet målas upp som ett paradis där jihadisterna kan leva ett liv i sus och dus mellan striderna. Lyxigt boende, fina bilar och så vidare.
– Bland dem som hakar på finns förstås också folk med starka religiösa motiv. Och så har vi några som helt enkelt söker äventyr, som dras till kriget på samma sätt som faror i alla tider har lockat människor.
"IS tog min kompis"
En källa som HBL talat med berättar att en av hans närmaste vänner blivit värvad till IS i Finland och begett sig till Syrien i fjol. Källan visar också bilder som han säger föreställer kamraten tillsammans med andra IS-soldater i Syrien. Mannen riktar hårda anklagelser mot en moské i Helsingfors: enligt honom radikaliserades kamraten efter att han regelbundet började frekventera moskén.
Jyri Rantala är skeptisk till berättelsen.
– Moskéerna i sig sysslar självklart inte med den där sortens rekrytering. En enskild IS-värvare kan förstås försöka hitta lämpliga offer kring moskéer, för att där rör sig mycket människor. Men rekryteringen kan lika väl ske var som helst där människor samlas: i köpcentrum, i skolor eller på gatan.
Muttaqi Khan, ordförande för nätverket Unga muslimer i Finland, tycker att påståendet om att rekryteringsverksamhet skulle pågå vid moskéerna är absurt.
– Det muslimska samfundet ser mycket negativt på rekryteringen till IS. Den som blir avslöjad som värvare vill ingen ha att göra med. Därför är det helt befängt att säga att moskéerna skulle syssla med sådant. Rekryteringsverksamheten är extremt hemlig, säger Khan.
Själv har han aldrig råkat ut för värvningsförsök.
– Nej, ingen har kommit och snackat med mig. Men så har jag också alltid varit öppen med att fördöma rekryteringen.
Däremot har Muttaqi Khan hört om fall där ynglingar på knappa 20 år gett sig av till Syrien, trots att deras familjer försökt stoppa dem. Han har funderat mycket på vad som får unga människor att riskera allt för en organisation som Islamiska staten.
– För många handlar det om att söka sin identitet. Det är unga människor som upplever att de inte passar in och kanske inte klarat sig så bra i skolan eller arbetslivet. Plötsligt kommer känslan: Jag måste göra något, någonting som syns, som andra lägger märke till. Det är en vilja att vara en del av något större ändamål, att inte bli en "average Joe". Det här lyckas värvarna utnyttja, säger Khan.
20 jihadister har återvänt
Jyri Rantala vill inte avslöja några detaljer om hur det förebyggande arbetet som Skyddspolisen gör ser ut. Men han betonar att slumpen spelar en stor roll när nya jihadister rekryteras.
– Värvarna kan vara folk som själva tänker åka och vill ha ressällskap, enskilda människor från den krigsdrabbade regionen som vill påverka genom att få andra att slåss för IS, eller någon som bär på en ideologisk övertygelse om kalifatets suveränitet, säger Rantala.
Medan ungefär 15 jihadister med Finlandskoppling dödats har omkring 20 redan hunnit återvända hem från kriget. Den här gruppen utgör det största säkerhetshotet, bedömer Rantala.
– Många är traumatiserade av sina krigsupplevelser och har starka antipatier mot allt som är västerländskt. Om man vant sig vid våld varje dag sänker det tröskeln för att utföra våldshandlingar också när man återvänt, säger Rantala.
Det finns så kallade Ankkuri-enheter underställda polisen som försöker etablera kontakt med återvändande jihadister. Skyddspolisen vill inte uttala sig om hur projektet lyckats.