Våga kritisera läroboken
Varför erövrar araber medan greker bosätter? Får finlandssvenskar tala om negrer men inte finskspråkiga? Forskaren Pia Mikander vill belysa hur finska läroböcker går bet på mångkulturalitet och normkritik.
Det hela fick sin början framför tavlan i klassrummet. Pia Mikander undervisade i historia och samhällslära, och fäste uppmärksamhet vid världsbilden i undervisningsmaterialet.
Intresset för hur "vi" och "de" framställs i läromedel ledde till en doktorsavhandling i pedagogik.
– Det finns en djupt rotad idé om att västerländskhet är bättre. Det är det här jag vill komma åt och se hur det har producerats och reproducerats i bland annat skolböcker.
Var det till exempel indianer Christofer Columbus hämtade med sig hem till Spanien tillsammans med laster av guld och papegojor, personer som Columbus kallade indianer eller tillfångatagna människor? Beroende på vilken bok man granskar får man olika tolkningar.
Exemplet är ett av flera som Mikander lyfter fram under sin föreläsning under diskussionstillfället "En annorlunda skolkväll" på Helsingfors universitets Tankehörna.
– Vi är bevisat bra på kunskap, men man kan nog ifrågasätta hur bra skolan lyckats med att föra fram sitt värdemässiga uppdrag, säger Mikander och påpekar att läroplanen lyfter upp jämlikhet och mångkulturalitet högt på agendan.
Drar alla över en kam
I sin forskning om hur västerländskhet konstrueras och hur icke-västerlänningar presenteras i finländska läromedel ser Mikander bland annat på fenomenet "andrafiering", ett koncept som betyder att det finns en kvalitativ skillnad mellan vi och dem.
– Samtidigt som man "andrifierar" befäster man det egna och framställer tanken om demokrati och mänskliga rättigheter, kvalitet och framsteg, som något västerländskt.
Ett radikalt exempel från en lärobok är hur migration och flyktingströmmar fört islam "in i hjärtat av Europa".
– Man tänker att muslimerna har en agenda – en del av antisemitismen handlar också om att judarna har en agenda, en kollektiv plan, säger Mikander.
Problem finns också i hur "de andra" framställs visuellt. Mikander tar som exempel bristen på bilder på irakier eller afghaner efter WTC-attackerna och de påföljande invasionerna i Irak och Afghanistan. Hon hittade en bild på en afghansk pojke som får en nallebjörn av en Nato-soldat.
Seg rasdiskussion
Materialet som Mikander använt består av läroböcker i geografi, historia och samhällslära som getts ut i Finland mellan 2005 och 2010 på både finska och svenska.
– Ordet neger har jag stött på i finlandssvenska läroböcker, men inte finska. Det beror antagligen på att det inte finns tillräckligt många ögonpar som läser igenom materialet, berättar Mikander.
Det har blivit bättre. Utbildningen i geografi var enligt Mikander under 1900-talet ett veritabelt rasistiskt indoktrineringsbad, även om det redan 1968 framkom att det inte finns något sådant som biologiska, mänskliga, raser i finska läroböcker. Men ordet har trots det dykt upp i samhällsdebatten igen.
– Finland har inte riktigt gjort upp med det här. Vi har inte helt skakat av oss den biologiska rasismen, säger Mikander och tar som exempel Tatu Vanhanen, Matti Vanhanens pappa, som skrivit om genetiska raser.
Flera lärare som Mikander presenterat sina forskningsresultat för har reagerat med att de helt enkelt inte tänkt på saken. Ett exempel handlar om ordvalet i en lärobok när man talar om olika historiska folk kring Medelhavet.
– När det är fråga om greker och romare så bosätter de och brer ut sig, medan araberna erövrar, säger Mikander.
Vilka verktyg eleverna får för att lära sig att ta till sig information kritiskt påverkas av hur läraren väljer att använda läroböckerna, och vilket tilläggsmaterial de tar in i klassrummet.
– Här spelar nog lärarutbildningen en roll. Man ska lära sig att läroböckerna inte är en skriven sanning och förmedla det till eleverna. Hur bra läroböcker vi än får måste vi kunna se kritiskt på dem.