Spökkarnevalen har spridit sig till begravningsplatsen
Moralpaniken över att halloweenfirandet kör över den allvarsammaste kyrkliga högtiden alla helgons dag är ett återkommande debattämne. Och mycket riktigt har det skett en sammanblandning – det ultimata beviset är de urgröpta pumpor som används som gravlyktor på Sandudds begravningsplats.
På alla helgons dag brukar ljushavet på begravningsplatserna vara lika stort som på julafton. Under en promenad på Sandudds begravningsplats i fjol gick det dock att skåda iögonfallande undantag i raderna av tusentals vita gravljus: Några gravstenar lystes upp av urgröpta halloweenpumpor – det definitiva beviset på att den gamla allhelgonatraditionen håller på att influeras av den amerikanska monsterfesten.
- Man tror att halloween har sin bakgrund i den keltiska skördefesten Samhain.
- Samhain var en kaotisk natt då normala förhållanden inte rådde.
- Natten firades med upptåg, utklädsel och tiggeritåg från hus till hus.
- De kringvandrande bar ljusförsedda rovor utskurna till ansikten, så kallade Jack o’lanterns.
- Enligt sägnen representerade lyktorna den irrande själen efter smeden Jack som varit för ond för att komma till himlen men inte heller kommit till helvetet eftersom han hade överlistat djävulen.
- Utestängd från himmel och helvete hällde Jack glödande kol i de rovor han åt och använde dem som lyktor.
– Vad intressant. Jag har inte tidigare hört om halloweenpumpor på gravarna. Det är en klockren krock av två högtider. Själv skulle jag kanske inte föra en pumpa till kyrkogården, säger arkivarie Carola Ekrem vid Folkkulturarkivet om HBL:s iakttagelse.
Ekrem är Svenskfinlands expert på halloween och alla helgons dag och har forskat i de två traditionerna som tidsmässigt infaller vid ungefär samma tidpunkt på året. I år infaller de två högtiderna i morgon, lördag.
Redan för 15 år sedan skrev Ekrem en utförlig artikel Halloween – kulturellt hot eller maskerad i höstmörkret i Svenska litteratursällskapets tidskrift Källan.
Med tanke på pumporna som nu också dykt upp på begravningsplatsen är det intressant att notera att festen introducerades i USA vid 1800-talets mitt som ett hopkok av hedniskt och kristet: Irländska invandrare tog med sig sin tradition att fira All Hallows Eve, dagen före All Saints Day den 1 november. Man tror att halloween har sin bakgrund i den keltiska festen Samhain som firades den 31 oktober som ett tecken på att sommaren var slut och skörden hade avslutats.
Tycker du att de som i dag väljer att blanda samman halloween med alla helgons dag genom att till exempel smycka gravarna med pumpor, bryter mot det traditionella allhelgonafirandet?
– Nej, absolut inte. Det skulle aldrig falla mig in att komma med några regler och direktiv. Vi som undersöker och forskar i olika seder och bruk, följer med intresse med utvecklingen men har inte synpunkter på vad som är rätt eller fel.
Ekrem som å jobbets vägnar följer med hur festtraditioner utvecklas, erkänner att hon själv hör till pionjärerna bland halloweenfirarna i Finland.
– Någon gång på 1990-talet läste jag i Kamratposten om halloween och eftersom min dotter som då var barn har födelsedag den här tiden på året, fastnade vi för att ordna spökkalas.
Redan långt tidigare hade halloween varit föremål för Folkkultursarkivets intresse. Så tidigt som 1981 förutspådde Mary-Ann Elfving vid arkivet att Valentindagen sannolikt skulle få fotfäste i Finland, men att chanserna för att halloween skulle finna sin plats i det finländska feståret var få:
"Att försöka införa en sed som ingen grupp kan identifiera sig med och som dessutom konkurrerar med påsk och Valborgsmässoafton, stöter nog på motstånd. Det skulle i så fall gälla att på något sätt kombinera karneval och maskerad med alla helgons dag. Risken för att resultatet blir ett innehållslöst upptåg i student- och ungdomskretsar och sedan glöms bort, är rätt stor" hette det för tre decennier sedan. Men så gick det inte. Ett decennium senare gick halloweendebatten redan het. Kyrkan oroade sig över den nya festen och såg ett problem i allmänhetens stigande ointresse för kyrkliga traditioner i kombination med en nygammal hednisk sed som vann fotfäste.