En timme motion ska frälsa ungdomen
Upp och hoppa nu, skolelever! Regeringen beordrar en timme motion om dagen för ert eget bästa. En liknande kur, fast i mer detaljerad form, ordinerades redan för över 120 år sedan.
"Att förblifva ung hela lifvet igenom, d.v.s. att bibehålla själens och kroppens hälsa in i sena ålderdomen är lifvets högsta konst och lycka."
Den sanningen fick skoleleverna höra på 1800-talet, och inte bara den. Citatet inleder ett tidningsinlägg under rubriken "Hälsoråd tillegnade den mognare skolungdomen", publicerat i Tidskrift för folkskolan 1897 (och enligt Brages pressarkiv i en okänd tidning redan 1893). Inlägget utmynnar i 16 konkreta ukaser (förkortade på hustavlan på sidan här invid).
Den okända författarens poäng är att man redan som ung ska förstå att vårda både kropp och själ, och inte nöja sig med att bli "en medelmåtta, den stora hopen lik". Därför ska man förädla sin själ genom att för sig själv läsa och upprepa högstämda skaldestycken och andra visdomsord, för då vänjer man sig att se livet "ur en upphöjd synpunkt, ej ur den platta hvardaglighetens".
Nåväl, efter några ytterligare slag för själavården flyttar skriften fokus till hur den fysiska hälsan bäst ska vårdas. Läsaren, som (antagligen i all farbroderlig välmening) tilltalas "unge vän", upplyses om att man ska vara allmänt hurtig och röra på sig, helst i frisk luft.
Försumma ej, skriver signaturen V.H. som står bakom hälsoråden, "att öfva och vårda din kropp, att den må varda en värdig boning, en frisk, stark och lydig tjänare, en ständigt flödande källa af ren glädje och kraftkänsla, ej en tyrann eller börda, för din odödlige ande. Låt kroppens arbete omväxla med själens, så att bägge vederkvickas och stärkas, ej uttröttas däraf." Därpå följer ukaserna för ett fysiskt hälsosammare liv.
Mer än 120 år senare profilerar sig Finlands regering genom att styra in på samma linje. Ett av regeringen Juha Sipiläs (C) så kallade spetsprojekt går ut på att skolungdomarna ska motionera, eller åtminstone röra på sig, en timme om dagen. Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) spiller ingen tid. Hon har beslutat att projektet Skolan i rörelse ska utvidgas till landets samtliga grundskolor.
För ändamålet viker regeringen 21 miljoner euro extra, trots den allmänna sparkuren. Initiativet rubbar ändå inga timresurser. Grahn-Laasonen betonar tvärtom att det inte blir fler gymnastiklektioner utan att hela skolpersonalen ska involveras. Den extra motionen ska integreras i andra lektioner, eller ske på rasterna eller i klubbar – exakt hur får varje skola avgöra.
Den oro man kan skönja bakom regeringens initiativ är knappast obefogad. Andelen överviktiga skolelever har ökat på alla utbildningsstadier sedan början av millenniet, visar Institutets för hälsa och välfärd (THL) färska skolhälsoenkät. I dag är 15 procent av åttonde- och niondeklassarna överviktiga.
Tidigare undersökningar visar att benägenheten att motionera eller idrotta på fritiden sjunker mellan 13 och 15 års ålder. Det är i och för sig ett allmäneuropeiskt mönster att andra intressen går ut över motionsidrott när ungdomarna når puberteten, men i europeisk jämförelse minskar andelen motionerande tonåringar extremt markant just i Finland. Våra 13-åringar motionerar nästan mest i hela Europa, våra 15-åringar nästan minst.
– Idrottsföreningarna borde förnya sig. Utöver att främja lovande ungdomars chanser att bli toppidrottare borde de försöka hålla kvar så många som möjligt i föreningen, också sådana med bristande motivation.
Föreningarna kunde tona ned tävlingsivern lite grann, säger Lasse Kannas, professor i hälsofostran vid Jyväskylä universitet.
Han välkomnar regeringens initiativ till en timme motion varje skoldag utan att öka antalet gymnastiklektioner.
– Kreativa skolor hittar lämpliga lösningar. All undervisning behöver inte ges i klassrummet. Man kan röra på sig under andra lektioner. Och på rasterna kunde eleverna gott gå ut och röra på sig, som förr i världen.
Som förr i världen, ja. Det är slående hur lite hälsobudskapet egentligen har förändrats. Även om 1893 års ukaser i dag kan kännas löjligt detaljerade, paternalistiskt kommenderande, delvis moraliserande och föråldrade, håller en stor del av substansen fortfarande streck. Det bedömer sjukvårdaren och forskaren i hälsovetenskaper Jaana Kinnunen vid Tammerfors universitet som tittat på skillnaderna på HBL:s begäran.
Sammantaget kan man säga att samhället har förändrats mer än hälsokunskapen, åtminstone till sättet att kommunicera budskapet. I dag finns det skolhälsovårdare som ger både allmänna och individuella råd. Lärarförbundets tidskrift basunerar inte ut hälsoråd, men i stället har substansen fått plats i en lärobok. Finland är det enda EU-landet med hälsokunskap som ett skilt skolämne.
– Det är en otroligt fin inhemsk innovation med exportpotential. Många vanor har förändrats till det bättre, inte minst rökningen och det berusningssökande drickandet. Där har vi en riktig framgångssaga, säger Lasse Kannas.
Den undersökning av ungdomars hälsovanor som Social- och hälsovårdsministeriet lät utföra i år visar att rökningen fortsätter att minska enligt målsättningen. Målet till 2015 var att mindre än 15 procent av ungdomarna i åldern 16–18 år röker. Enligt årets enkät var andelen 14 procent bland pojkarna och 13 procent bland flickorna.
– Rökningen har stor betydelse för ungdomarnas hälsa eftersom våra ungdomar generellt är rätt friska. Långtidssjukdomar som försvårar vardagen är ganska ovanliga, säger Jaana Kinnunen som analyserat enkäten.
I år fokuserade enkäten uttryckligen på rökning och inte på motionsvanor, men Kinnunens uppfattning är att en timme motion om dagen är ett bra initiativ.
– Det är alltid bra om man inte behöver sitta i skolbänken hela dagen. Många ungdomar motionerar förstås på fritiden, men på det här sättet kanske man kan nå dem som inte gör det, säger hon.
Så mycket har samhället förändrats att de 1800-talsråd som berör den personliga hygienen känns mest främmande. Här ska vi minnas att det inte var särskilt bevänt med hygien och hälsa på den tiden. Djupandningsövningar vid öppet fönster låter som nonsens i dag, men då tuberkulosen tog människoliv fanns det skäl att stärka lungorna.
I ett annat urklipp från 1893 påtalas den höga spädbarnsdödligheten i Finland – den lovar kvinnosaksförbundet Unionen åtgärda genom att utbilda "ambulatoriska instruktriser" för att sprida upplysning och kunskap i spädbarnsvård på landsbygden. I dag är vår spädbarnsdödlighet bland världens lägsta.
Likväl kunde skolungdomen fortfarande må bättre. Föga kunde V.H. ana att både den mindre mogna och den mognare skolungdomen av år 2015 skulle förmanas om till exempel lämplig skärmtid, även om man moderniserat tilltalet och strukit utropstecknen.
Webbplatsen Terve koululainen upplyser dagens ungdom om att inte sitta stilla i mer än två timmar, och att för mycket dataspel är ohälsosamt. "Det tvingar en att vara stilla och kan orsaka onödiga muskelspänningar och felaktiga kroppsställningar", säger sajten och visar grönt ljus för högst 2 timmar vid skärmen om dagen, gult för 2–4 timmar och rött för över 4 timmar.
Allmänt känt är att överdrivet surfande också trubbar av psyket, och att för mycket skärmtid kan påverka hela det psykofysiska välbefinnandet. Redan den gode V.H. visste att det fysiska välbefinnandet hänger ihop med det psykiska när han skrev att ett rent och förnöjsamt sinne är människans bästa hälsomedel.
Vår regering kan bara hoppas att kreativa skolor ska inspirera ungdomen att sköta sin hälsa, även om det får vara osagt om det kan hjälpa dem att förbli unga livet igenom. Inte heller V.H. hade några garantier för att hans råd skulle efterlevas. Också han kastade bollen vidare till den enda som faktiskt kan ta lyra, till den enskilda eleven:
"Det beror på dig själf, om du skall finna det så och kunna förhjälpa andra till samma lycka."