Sverige behöver komma åt grogrunden
Sverige underskattar radikaliseringen på nätet och också den självradikalisering som finns,säger Anna-Lena Lodenius, expert på främlingsfientliga och rasistiska grupper.
Högerextremismen och nazismen har inte ökat i Sverige. Däremot finns det en radikalisering på Internet och också en självradikalisering som är svårare att komma åt än rent fysiska samlingar. Det säger Anna-Lena Lodenius, journalist och författare som studerar främlingsfientliga och rasistiska grupper.
– Den finns en värld som är mer komplicerad än vi tänker.
Det är i den som gärningsmannen i Trollhättan verkar ha rört sig.
Att dådet kulle ha någon koppling till den senaste tidens bränder på flyktingboenden är däremot enligt henne inte sagt. Hon har kartlagt en liknande våg som förekom på 1990-talet och det visade sig att motiven var mycket blandade. En ovilja mot flyktingar fanns ändå ofta med på något sätt.
Rasistiska brott och hatbrott har enligt Lodenius ofta både en privat och politiskt dimension. Den egna frustrationen kan göra att folk lockas utföra främlingsfientliga handlingar.
Där Sverige enligt henne har varit bra på att handskas med det extrema, tycker hon att mer borde göras för att komma åt grogrunden. Attitydfostran, arbete i förorter.
Hon ser en polarisering.
– Flyktingvänligheten är i topp och å andra sidan är också flyktingoviljan stark.
Brottsrubriceringen i Trollhättanfallet är ett hatbrott och inte terrorbrott enligt polisens tolkning. Men forskare och en del ledarskribenter menade på torsdagen att det är rätt att tala om terror.