Högerextrema elever oroar också i Finland
Tröskeln att framföra kränkande och hatiska åsikter och hot på nätet har blivit allt lägre. Det växande näthatet är ett mycket farligt problem eftersom det kan få mentalt instabila personer att begå dåd med ideologiska motiv.
Det säger Tarja Mankkinen, utvecklingschef vid Inrikesministeriets polisavdelning och ledare för det nationella nätverket för förhindrande av våldsam extremism.
Mankkinen har följt med nyhetsrapporteringen från Trollhättan i Sverige där en yngling med hatbrottsmotiv tog sig in på en skola och mördade en elev och en elevassistent och skadade en annan elev samt en lärare svårt.
Har ni märkt att risken för rasistiska dåd skulle ha vuxit också i Finland?
– Det har blivit allt vanligare att framföra hatfulla anklagelser och hot på Internet vilket är mycket farligt eftersom hatretoriken åstadkommer virtuella alternativa verkligheter där de extrema åsikterna normaliseras. Det här kan ge helt fel signaler till psykiskt instabila personer, säger Mankkinen.
Inrikesministeriets rapport från januari i år visar att det förekommer våldsamt extremtänkande i vissa skolor i Finland. Egentliga våldsdåd är sällsynta, men våld som baserar sig på gärningsmannens ideologi är inte ett marginellt fenomen i finska läroanstalter, slår rapporten fast. I synnerhet observationer som kan kopplas till "skolmordskulten" och extremhögern oroar lärare och rektorer.
Enligt Mankkinen har skolmassakrerna i Finland gjort att myndigheterna i dag bättre kan förhindra dåd av det slag som inträffade i Trollhättan i Sverige i torsdags.
– Polisen och myndigheterna har lärt sig av de skoldåd som har inträffat hos oss och kan reagera då det uppdagas ett hot. Jämfört med många andra länder är vår beredskap god.
Nya hot regelbundet
Mankkinen säger att det regelbundet uppdagas nya hot som gäller skolor och att polisen flera gånger har ingripit innan planerna har blivit verklighet.
– Det kan till exempel gälla hot som framförs på nätet, hatiska meddelanden på toalettväggen, eller elever som skriver skoluppsatser som får varningsklockorna att börja ringa.
Mankkinen berättar att det krävs stora insikter för att avgöra när hoten kommer från en ofarlig virrhjärna och när det finns skäl att befara att personen kommer att skrida till verkliga åtgärder.
Efter skolmassakrerna i Finland har skolorna blivit bättre på att minimera riskerna.
– Det är av stor betydelse att skolornas personal och elever har fått lära sig hur de ska gå till väga om det uppstår hotfulla situationer. Men det finns fortfarande brister som handlar om att hela skolan ska kunna nås via intern radio, dörrarna måste gå att låsa inifrån och fönstren i klassrummen måste kunna öppnas så att eleverna kan fly den vägen.
Ideologiskt motiv i Jokela
Mankkinen ledde arbetet med Inrikesministeriets rapport om orsakerna bakom de finska skoldåden. I rapporten som gavs ut för tre år sedan förutspådde forskarna att ideologiska motiv framöver kan bli aktuella i Finland. Vid massakern på Jokela skola år 2007 i Tusby ansåg sig gärningsmannen höra till en utvald elit som hade rätt att avgöra vem som fick leva och vem som skulle dö. Bland hans idoler fanns terrorister och han fascinerades av höger- och vänsterextremistiskt våld. Också i skolan förde han fram sina extrema åsikter, men få av lärarna var redo att diskutera åsikterna med honom.