Finanshus redo för företagsköp
Nya EU-regler och förväntningar på en svagare aktiemarknad väntas leda till uppköp och samgång bland de finländska värdepappersföretagen. Affärer har redan gjorts, och flera finanshus börsnoterar sig för att möta de nya tiderna.
På den relativt lilla finländska marknaden verkar över hundra värdepappersföretag. Trots att det i finansbranschen är lätt att hitta skalfördelar, har de flesta fortsatt som små självständiga, nischade aktörer. De senaste årens börsuppgång har erbjudit en angenäm miljö, och få har känt någon större ekonomisk press att ändra sin situation.
- Förkortningen Mifid står för Markets in Financial Instruments Directive.
- EU:s första Mifid-direktiv trädde i kraft 2007. Syftet var bl.a. att stärka konsumentskyddet vid värdepappershandel, göra det lättare att köpa och sälja värdepapper över nationsgränserna samt öka konkurrensen i den europeiska värdepappershandeln.
- 2011 presenterade EU-kommissionen Mifid 2, där man föreslår ändringar i Mifid. Tanken är att Mifid 2 ska träda i kraft i början av 2017.
- Ett av syftena med Mifid 2 är att ytterligare stärka konsumentskyddet för placerarna, samt öka transparensen.
- Kunden ska bland annat få veta mer om hur placeringsprodukternas avgifter är uppbyggda, vilka delar som kostar vad.
- Ett mål är att finanshusens rådgivning ska vara så opartisk som möjligt och att provisioner inte ska få styra den rådgivning de ger.
- Finanshuset förutsätts också förbättra sin information till kunden om placeringsprodukter och -tjänster.
Framöver kan läget vara ett annat. Många tror att aktiemarknaden de kommande åren inte avkastar lika mycket som vi vant oss vid. Samtidigt belastas finansbranschen med nya regelverk, framför allt det som kallas Mifid 2, och som enligt planerna träder i kraft i början av 2017.
Grundtanken med Mifid 2 är att öka transparensen och stärka konsumentskyddet för placerarna. Bland annat förutsätts finanshusen känna sina kunder så bra att de ska kunna motivera varför de erbjuder en viss kund en bestämd produkt eller tjänst.
För finansföretagen innebär den nya regleringen en ökad rapporteringsskyldighet mot myndigheter och kunder. Det kräver större personalresurser och nya system, vilket höjer deras kostnader.
Det här leder till att särskilt små och nischade värdepappersföretag kan få det svårare, och tvingas söka samarbete. Företag som till exempel enbart säljer andra aktörers finansiella produkter kan tvingas se över sin verksamhet.
Folk i branschen väntar sig därför en våg av företagsaffärer och fusioner.
– Jag tror att det kommer att röra på sig mer än vanligt de närmaste tolv månaderna, säger Patrick Anderson, vd på United Bankers.
Redan nu syns tecken. Bara i september meddelade Navi Group att man köper aktiemajoriteten i bankirfirman Privanet. United Bankers berättade att man köper en företagsfinansieringsfond av Quorum Fondbolag, medan Evli Bank meddelade att man köper majoriteten av Head Asset Management.
Notering = neutral värdering
Samtidigt har flera finanshus nyligen börsnoterats eller meddelat att man planerar en notering. En orsak är att man vill göra sig redo för de nya tiderna.
– Att vara börsnoterad innebär att man vid en eventuell företagsaffär har en neutral marknadsmässig värdering på sitt bolag, säger Anderson.
Enligt vd Maunu Lehtimäki kartlägger Evli Bank möjligheten för en börsintroduktion bland annat för att få egna aktier som betalningsmedel om ett köpläge uppstår.
– Hittills har vi betalat företagsköp med kontanter. Eftersom vi är en bank leder det till att vår soliditet försvagas vid varje köp. Detta skulle inte vara fallet om vi hade möjlighet att göra affärer genom aktiebyte.
Både Evli och UB säger att de är öppna för företagsköp.
Kunden betalar
Även om grundtanken med den ökade regleringen är att skydda kunden, anser folk i branschen att reformerna som helhet inte gynnar konsumenterna. Tanken är god, men reformerna är dyra och i slutändan är det kunden som betalar, säger UB:s Patrick Anderson.
– Att branschen sköts bra är viktigt för dess trovärdighet, men beslutsfattarna tar inte ansvar för att de nu vill ersätta ett placerarskydd som kostar hundra enheter per år med ett ännu mera omfattande skydd som kostar tusen enheter per år. Vem har frågat placerarna om de vill teckna en så dyr försäkring?
Ett förslag inom Mifid 2 är att kostnaden för finanshusens aktieanalys inte längre ska gå att baka in den förmedlingsavgift kunden betalar vid en aktieaffär. Om förslaget blir verklighet, kan det enligt Maunu Lehtimäki leda till att tillgången till aktieanalys minskar.
– Aktieanalys kräver personal och är dyr. Om kunderna inte kan betala så görs den inte. Om analystjänster faller bort drabbas särskilt de mindre placerarna, säger Lehtimäki.
Färre alternativ
Janne Larma, vd på EQ, säger att den skärpta regleringen gör det svårare för nya aktörer att ta sig in i branschen – företagen blir färre men större, konkurrensen minskar och alternativen för kunderna blir färre.
Enligt Larma är en risk med ökad reglering att vissa finanshus kommer att minska utbudet av förmögenhetsförvaltningstjänster till privatkunder med litet kapital. En ökad reglering gör dem mer resurskrävande och därmed mindre lönsamma.
Men han påpekar att många detaljer i Mifid 2 fortfarande är öppna, samt att det också på politikerhåll finns en motvilja mot överdriven reglering.
– I Finland och övriga Norden sköter sig finansbranschen redan mycket bra. Samtidigt måste man kunna förutsätta ett visst ansvar också av kunden, oavsett om det handlar om köp av dator, bil eller värdepapper, säger Larma.