Solen kyler kontorshusets maskiner
Finland har vaknat sent, men under innevarande år beräknas produktionskapaciteten för solenergi fördubblas. – Hushållen var först, och nu ser företagen ut att följa efter, säger Erkki Väisänen på NTM-centralen.
På taket till försäkringsbolaget Lokal-Tapiolas huvudkontor i Hagalund, Esbo, pågår slutspurten med att installera företagets solkraftverk. Ställningar monteras fast i taket, solpanelerna sätts på plats och kopplas ihop via invertrar till systemets elcentral.
- Tidningshuset Kaleva, Uleåborg, 420 kWp*
- Helen, Helsingfors (Södervik) 340 kWp
- Affärscentret Astrum, Salo, 322 kWp
- Villmanstrands tekniska universitet (LUT), 220 kWp
- DB Schenker, Vanda, 200 kWp
- Polar Spring, Asikkala, 190 kWp
- ABB, Helsingfors, 181 kWp
- Viks campus, Helsingfors, 140 kWp
- Vaisala, Helsingfors 101 kWp
- Autosalpa, Kouvola, 100 kWp
– Det gäller att göra jobbet omsorgsfullt. Anläggningen ska hålla i alla väder i trettio år och installationen får inte skada taket så att det börjar läcka, säger Mikko Somersalmi, miljöchef på Lokal-Tapiolas fastighetskapitalförvaltning.
Arbetet påbörjades i somras och redan inom denna månad ska systemet producera el till fastigheten.
Lokal-Tapiola, som förvaltar ett par hundra fastigheter, ser potential i solenergi och vill genom huvudkontorets solkraftverk skaffa sig erfarenhet för framtida satsningar. Tidigare i veckan beslöt man om ännu ett solkraftsprojekt, på ett bostadshus.
– Vi jobbade hårt med planeringen av det här första solkraftverket. Inför kommande projekt är mycket arbete redan gjort, säger Kim Särs, fastighetsfondförvaltare på Lokal-Tapiola.
Matcha sol och förbrukning
Den ekonomiska lönsamheten i solenergi är omtvistad. Mikko Somersalmi säger att mycket hänger på tidsperspektivet och på elförbrukarens konsumtionsprofil. För Lokal-Tapiolas huvudkontor går en stor del av elförbrukningen till kylning av servrar och andra maskiner. Störst är kylbehovet när också solkraftverket producerar mest.
– Det gäller att kunna matcha produktion och konsumtion. Då är satsningen lönsam på sikt, säger Somersalmi.
Bolaget räknar med att solenergin täcker hälften av den energi som kylningen förbrukar. Sett till hela fastighetens årliga elförbrukning väntas solkraftverket täcka cirka 4 procent. Återbetalningstiden för investeringen är 10–15 år beroende på vad man räknar in, och på vad elpriset är i framtiden.
Men allt handlar inte om ekonomisk lönsamhet. För Lokal-Tapiola är solkraftsinvesteringen ett sätt att öka andelen inhemsk och förnybar energi. Tillsammans med andra fastighetsförvaltare har bolaget satt upp som mål att minska energiförbrukningen, vilket är en utmaning i ett stort kontorshus med en växande energislukande maskinpark.
Nya projekt
Med en toppeffekt på 200 kilowatt (kWp) placerar sig Lokal-Tapiolas anläggning ungefär på femte plats på listan över landets största solkraftverk. Men inte länge till, eftersom flera andra stora projekt är under arbete. Nu i höst blir Kervo Energis solkraftverk på 250 kilowatt klart, liksom också Helsingfors energibolag Helens solkraftverk på Stensböle skidhall med en effekt på 800 kilowatt. Och nästa år byggs en verkligt stor anläggning i Raumo, Solar Park Rauma på 8,7 megawatt och med 27 000 paneler. Byggare är det inhemska andelslaget ENE Solar Systems.
Erkki Väisänen, sakkunnig vid Nylands NTM-central, talar om en boom när det gäller utbyggnad av solenergi i Finland. Av den sammanlagda kapaciteten står hushållen för ungefär hälften.
– Först väcktes intresset hos hushållen, nu ser företagen ut att följa efter. För många företag är solenergi en imagefråga, säger Väisänen.
Esa Areva på solpanelfabriken Salo Solar säger att företaget i år levererat ett tiotal solkraftverk i samma storleksklass som Lokal-Tapiola-anläggningen, vilket är en kraftig ökning jämfört med fjolåret.
– Tillväxten har varit explosionsartad. När någon investerar så vågar andra följa efter, säger Areva.
En orsak till den ökade populariteten bland företagen är att gränsen för skattefrihet vid produktion för eget bruk, har höjts från 50 till 800 kilowatt, vilket ökar intresset för att satsa på större anläggningar. Till skillnad från vindkraft finns ingen inmatningstariff för solel, men företag har i år kunnat beviljas ett statsstöd på 30 procent av investeringskostnaden som en engångssumma. Beslut om nästa års stöd fattas vid årsskiftet.
Lokal-Tapiolas Mikko Somersalmi säger att många företag i fastighetsbranschen och även andra branscher följt med solkraftverksbygget i Hagalund, vilket han tolkar som att intresse finns också hos andra.
– Jag tror att solenergi har en ljus framtid i Finland. Vikten av lokalt producerad energi växer. Förhållandena för produktion av solenergi är på årsnivå ungefär desamma i Finland som i norra Tyskland, där man har gjort stora satsningar på solenergi.