Konkurrensen om breven hårdnar
Trots att vi skickar allt färre brev vill regeringen öppna upp postutdelningen för konkurrens. I framtiden kan postiljonen jobba för vem som helst.
Regeringen vill öka konkurrensen bland postföretagen. I höst ska postlagen ändras så att vem som helst ska att kunna syssla med postverksamhet. Hittills har företag behövt tillstånd för att dela ut brev, men tanken är det i fortsättningen ska räcka med en anmälan.
På Posten motsätter man sig inte att konkurrensen ökar, men kärnfrågan blir vilka krav som ställs på konkurrenterna.
– Konkurrens är helt normalt, men lagstiftningen får inte innebära att aktörer sätts i ojämlik position till varandra, säger Jani Jolkkonen, chef för Postens postservice.
I Finland är det Posten som tillhandahåller samhällsomfattande tjänster, vilket betyder att Posten måste dela ut post också på områden där det inte är ekonomiskt lönsamt.
Jolkkonen påpekar att situationen redan nu är i obalans, eftersom Posten är förpliktad att dela ut brev fem dagar i veckan, medan de företag som fått koncession för postverksamhet måste garantera utdelning en dag i veckan.
I det nuvarande systemet har tre företag fått tillstånd för lokal verksamhet: Esan Kirjapaino och Esa Jakelut i Päijänne-Tavastland, Ilves Jakelu i Egentliga Tavastland och Alma Manu i Birkaland och Satakunta. I går meddelade deras ägare att de inleder brevutdelning vid årsskiftet.
Besvär har anförts mot villkoren i koncessionen men trots dem tänker företagen inleda verksamheten inom ramen för villkoren i koncessionen.
Turun Sanomats distributionsbolag, Kaleva och Kaakon Viestintä, meddelade i går att också de har lämnat in ansökan om koncession för postverksamhet.
I den lagändring som nu förbereds föreslås att Kommunikationsministeriet gör upp ett offentligt register över de företag som lämnat in en anmälan och att företag förpliktas att ordna service för adressändring och avbrott i utdelningen. Försändelserna måste också märkas så att de kan urskiljas från andra brev.
Bastjänsterna hotade?
En annan, större förändring av postlagen håller också på att planeras. Då ska man bland annat utvärdera hur de samhällsomfattande posttjänsterna, det vill säga det vill säga de bastjänster som ska vara tillgängliga för alla oavsett var man bor, ska ordnas. Ett av målen är att anpassa och minska de krav som ställs på dem som sköter de samhällsomfattande tjänsterna, i nuläget Posten.
Enligt Jani Jolkkonen på Posten är det ett välkommet initiativ med tanke på att antalet brev minskar kraftigt. I fjol sjönk antalet med 10 procent, och man uppskattar att brevvolymerna kommer att halveras på fem år.
– Man måste beakta att världen förändras. Ur vår synvinkel påverkar digitaliseringen oss mer än en ökad konkurrens inom utdelningen.
Enligt en undersökning som Posten publicerade i början av året skickades en tredjedel av alla konsumenträkningar till nätbanken eller postens elektroniska tjänst Netposti. Posten förutspår att andelen stiger till 75 procent 2020. Posten har också gjort ett par försök med digital postutdelning, bland annat i Borgå och i Åbolands skärgård.
Jolkkonen är inte orolig för Postens ställning i Finland.
– Posten har levererat brev i fyrahundra år och det är fortfarande en central del av verksamheten. Men vi vill utveckla vår service och hitta nya lösningar och jag hoppas att den nya lagstiftningen inte begränsar våra möjligheter till det. Med de här brevvolymerna finns ingen annan möjlighet.
Plockar russinen ur kakan
Heidi Nieminen, ordförande Finlands Post- och logistikunion PAU, är orolig för vilka följder ändringarna i postlagen innebär, särskilt för servicen i glesbygden.
– Jag förstår att man vill öka konkurrensen, men den väsentliga frågan är på vilka villkor man konkurrerar. Kan vissa företag välja att dela ut bara lukrativa massutskick och strunta i resten? Och hur ska Posten kunna konkurrera med dem i så fall?
Nieminen säger att den nuvarande lagstiftningen redan har möjliggjort konkurrens, men villkoren har varit mer jämlika än de möjligtvis kommer att vara i fortsättningen.
Nieminen är också skeptisk till tanken att flexa när det gäller kraven för de samhällsomfattande posttjänsterna.
– Det innebär sannolikt i praktiken att man försämrar eller rentav kör ner servicen i de minst lönsamma områdena. Och det påverkar inte bara brevförsändelserna, utan också exempelvis dagstidningen – för att inte tala om de uppsägningar det skulle innebära om man väljer att tumma på de här tjänsterna, säger Nieminen.
– Det är klart att samhället digitaliseras, det förstår alla, men man måste granska den nuvarande situationen realistiskt. Jag vet inte hur realistiskt det är i nuläget att människor någonstans i östra Finland genast rustas med digitala apparater för att få sin post.