Afghanska geofysiker söker skatter under jorden

Sanna Karlsson

Spojmy Miakhail mäter den mörkgråa stenen noggrant med måttbandet och antecknar uppgiften. Sedan för Anisa Mayar Wardak mätinstrumentet ned mot stenen och mäter tills det hörs ett högt pip. Då för hon upp instrumentet mot axeln med en snabb rörelse som vilken som helst Bondbrud skulle avundas henne.

Den krispiga oktoberluften drar in från det vidöppna fönstret i det lilla mötesrummet på Geologiska forskningscentralen på Betongblandarvägen i Otnäs där Miakhail och Mayar Wardak övar sig på att använda de nya instrumenten, som de så småningom ska få tillgång till också i Kabul.

Tillsammans med sju andra afghanska geofysiker deltar de i ett femårigt projekt mellan geologiska forskningscentralen och den afghanska gruvmyndigheten, ett projekt som finansieras av det finländska Utrikesministeriet.

Anisa Mayar Wardak och Spojmy Miakhail är de två enda från gruppen som för tillfället är i Otnäs – resten är i Forssa för att få övning i fältarbetet. Men som kvinnor kommer de två ändå inte att få göra fältarbete i Afghanistan och därför är det viktigare att de övar på det de kommer att syssla med hemma i Kabul.

– Kvinnor kan tyvärr inte göra fältarbete i Afghanistan, vi måste jobba inne i laboratorierna, säger Anisa Mayar Wardak, den av de två som kan bättre engelska.

Över tusen mineralfält

Det krigshärjade Afghanistan gömmer enorma rikedomar under ytan, men för tillfället är säkerhetsläget i landet så svårt att få utländska företag vågar investera i landet. Uppskattningarna av vilka resurser som ligger under jordytan börjar vid 2,7 biljoner euro – men landets förra president Hamid Karzai sade för ett par år sedan att summan kan vara tio gånger större.

Anisa Mayar Wardak, Spojmy Miakhail och Fredrik Karell, specialforskare på Geologiska forskningscentralen och en av dem som drar utbildningen från den finländska sidan, snubblar nästan över orden när de ska räkna upp vilka alla mineralrikedomar som finns i Afghanistan.

– Guld, järn, koppar och många andra metaller, inleder Mayar Wardak.

– Och så finns det olika ädelstenar också, påminner både Karell och Miakhail.

– Och kol, säger Miakhail.

– Ja, och så finns det gas och olja också förstås, säger Mayar Wardak.

Hon suckar och fortsätter:

– Vi har allt – utom säkerhet.

Hon berättar att läget i Kabul är mycket bättre än på många håll i landet, men att antalet självmordsdåd har ökat under det senaste året.

I år har över 5 000 civila dödats i våldet enligt tv-kanalen al-Jazira – vilket kan leda till att 2015 blir det dödligaste året sedan kriget i landet började 2001.

För flera av kursdeltagarna har den oroliga verkligheten kommit väldigt nära inpå livet eftersom de har släkt i Kunduz, där häftiga strider mellan talibaner och regeringssidan har pågått under de senaste veckorna. I helgen bombades ett sjukhus som drivs av hjälporganisationen Läkare utan gränser i Kunduz med ett tjugotal dödsoffer som följd.

Det är också en av förklaringarna till att det fortfarande kommer en mängd flyktingar från Afghanistan till Europa. Detta trots att det internationella samfundet nu funnits i landet i nästan 15 år och miljarder och åter miljarder euro har investerats i återuppbyggnad, samt humanitärt och militärt samarbete.

En lämplig nisch

Mycket av infrastrukturen i landet har förstörts under inbördeskrigen, först på 1980-talet, sedan då talibanerna tog över och därefter när USA med allierade invaderade landet efter terrordåden 2001.

Många andra deltar också i arbetet med att hjälpa Afghanistan att bygga upp en fungerande gruvsektor, men Finland har hittat en lämplig nisch när det gäller just geofysiken, berättar Fredrik Karell.

– De som nu utbildas här är de enda som kan geofysik i hela Afghanistan.

Geofysik är en vetenskapsgren som används för att hitta malmfyndigheter, förklarar Karell.

– Man undersöker bergarternas fysikaliska egenskaper. Man mäter egenskaper djupt inne i berget, mäter variationer och tolkar dem i laboratoriet.

I förlängningen betyder det att man kan lokalisera de ställen där det lönar sig att upprätta gruvor. Och det kan vara goda nyheter för finländska företag också, bara säkerhetsläget lugnar sig.

– Det finns en grym potential och stora möjligheter för gruvteknologiska företag som Outotec och Metso bland andra.

Se videon på hbl.fi