Regeringens experiment har ännu oklara mål
Regeringen vill se mera försök - med fritt språkval, basinkomst och servicesedlar - men exakt vad man vill ha reda på är inte ännu klart för alla experiment.
De regionala försök som regeringen vill se mer av handlar inte minst om att gallra i kommunernas uppgifter. Där är försökens mål klara: Kommunernas uppgifter ska gallras för motsvarande en miljard euro, och via försökskommuner letar regeringen efter lämpliga objekt.
Men de övriga försöken håller alltjämt på att ta form.
Försöket med fritt språkval – i praktiken att skolor inom en region skulle erbjuda frivillig svenska och något annat språk i stället, som ryska – har däremot inte fått några målsättningar eller mätare som skulle tala om vad det är man vill ha reda på. Att försöket finns med i regeringsprogrammet beror på att den förra riksdagen röstade för regionala försök med frivillig skolsvenska i samband med ett medborgarinitiativ, och både Centern och Sannfinländarna ville driva ärendet i regeringsprogrammet.
För närvarande utreds ännu de juridiska förutsättningarna, och den största stötestenen inom Undervisningsministeriet är veterligen hur det frivilliga språkvalet påverkar barnens möjligheter att i framtiden söka tjänster där det krävs kunskaper i svenska. Från ministeriets håll kommenterar man inte ens tidtabellen.
Undervisningsråd Minna Polvinen säger att följande skede, att hitta målsättningarna, inte är nått förrän de juridiska förutsättningarna för att över huvudtaget genomföra försöket är utredda, och det är de inte.
Enligt kommun- och reformminister Anu Vehviläinen (C) vill regeringen på sikt skapa en försökskultur där inte bara pengarna talar utan också resultatet av försöken.
Men vilket resultat man vill nå med språkförsöket är inte definierat, och inte heller vilka mätare man tänkt använda för när försöket anses lyckat.
Om språkförsöket leder till att det behövs fler timlärarresurser blir det närmast en kostnad, medger också Vehviläinen.
– En del försök finansieras med de pengar som viks för regeringens spetsprojekt, men det är för tre års tid. Det innebär alltså inte bestående kostnader för kommunen. Vi måste ändå kunna göra försök som kostar, säger Vehviläinen.
– Men det kan ändå inte bli några väldigt omfattande försök. Beroende på vad resurserna räcker till begränsas försöken.
Vem får basinkomst?
Försöket med basinkomst har nu nått den punkt då social- och hälsovårdsministeriet samlat in idéer för hur försöket ska förverkligas. Under den närmaste tiden ska de gås igenom, men enligt uppgift är det inte heller klart vilken grupp försöket ska gälla.
Det blir inte nödvändigtvis ett regionalt försök, utan det kan också till exempel begränsas till alla medborgare under 30, eller till ett slumpmässigt sampel. Målgruppen påverkar också vilka svar försöket ger.
Öppna för förslag
På fredagen öppnas en särskild webbplats för kommuner och medborgare som vill veta vad det görs för försök i kommunerna och hur de framskrider. Kommunerna och regioner har också fått föreslå försök. Bland de förslag som hittills kommit in till statsrådets kansli finns idéer som att minska matsvinnet, flytta skolornas sommarlov, grunda boende för unga och seniorer i samma byggnad och avreglera öppethållningstider.
Också projektförslag som gäller digitalisering har kommit in i större utsträckning än vad det finns pengar för.
Ett större digitaliseringsprojekt har regeringen redan beslutat om, och det är inkomstdatabasen. Den planeras kunna vara i bruk 2019, och innebär att arbetsgivare, socialmyndigheter, skattemyndigheter och enskilda företagare och medborgare kan mata in och följa med inkomster och beskattning i realtid.