I Sverige är tågtrafiken helt avreglerad
Prispress och ökad gods- och regionaltrafik, men också hot för mindre trafikerade linjer och ett splittrat eftersatt underhåll. Det är erfarenheterna av en avreglerad tågtrafik i Sverige.
Stockholm
Sverige var först ut i Europa med att avreglera hela tågtrafiken, och är tillsammans med Storbritannien det land där privatiseringen i dag har gått längst. I dag verkar ett trettiotal tågoperatörer i Sverige.
Redan på 1990-talet började man upphandla regiontrafik så att statsägda SJ stod på samma startstreck som andra aktörer. I mitten av årtiondet utsattes också godstrafiken för privat konkurrens.
Helgtrafik på fjärrturer blev fri på 2000-talet, och sedan 2011 har privata tågoperatörer kunnat ansöka om att få trafikera alla linjer i landet.
Bo-Lennart Nelldal är professor vid Kungliga tekniska högskolan. Enligt honom är erfarenheterna hittills rätt positiva, men utfallet beror på vilken del av trafiken man granskar.
Inom regiontrafiken har konkurrensen gett en kostnadspress som gjort att länen, som sköter upphandlingen, i stället har kunnat öka trafiken med i snitt tio procent – eller spara skattebetalarnas pengar.
– Vad gäller godstransporterna har trafiken utvecklats mycket. Bolagen tar av varandra men också av lastbilstransporterna vilket i grund och botten också har varit ett mål med avregleringen: att göra tågtrafiken mer attraktiv.
Inom fjärrtrafiken har förändringen gått långsammare. Fram till i år har det främst handlat om företag som kör enstaka tåg per dag, till exempel från skånska Malmö till skidorten Åre. I mars inledde ändå Hongkongbaserade MRT Express daglig trafik mellan Stockholm och Göteborg, som är SJ:s mest lönsamma sträcka.
Det handlar om nittio turer i veckan, och bolaget lockar bland annat med lägre priser. MRT har gjort omfattande investeringar i egna nybyggda tåg, vilken också är en risktagning.
SJ:s vd Crister Fritzon har kommenterat nykomlingen för Dagens Nyheter med ” vi fokuserar på våra kunder och på att erbjuda ett prisvärt alternativ”. Bo-Lennart Nelldal menar ändå att det är klart att också SJ påverkas.
Möjligt är, säger Nelldal, att ett mer pressat SJ lägger ner mindre lönsamma linjer. Frågan är då om staten går in och subventionerar dem. Redan nu köper staten olönsam långväga trafik som nattåg till övre Norrland.
Ett område som är så eftersatt att regeringen redan bestämt att satsa en extra 60 miljoner euro på det är järnvägsunderhållet. Förseningar och signalfel är vardagsmat.
Det är delvis en följd av avregleringen. Sådant som SJ tidigare gjort själv måste utomstående bolag sköta, och Trafikverket som har hand om rälsen har lagt ut allt på entreprenörer. Enligt en färsk utredning saknas helhetsbilden helt.