Åländsk valinfo på sju språk – men inte finska
It’s election time! Velešanu laiks! Informationen om höstens lagtings- och kommunalval på Åland finns på sju olika språk – men inte på finska.
Inför höstens val har landskapsregeringen på Åland för första gången låtit ta fram informationsbroschyrer på olika språk för ovana väljare. Förutom svenska finns informationen om valet på engelska, estniska, lettiska, rumänska, ryska och thai.
- Svenska 25 532 st, 88,3 %
- Finska 1 398 4,8
- Lettiska 295 1,0
- Rumänska 295 1,0
- Estniska 194 0,7
- Ryska 139 0,5
- Thai 135 0,5
-
Totalt 28 916 invånare.
Källa: Ålands statistik- och utredningsbyrå.
– Bakgrunden till det är den undersökning som gjordes i våras av hur integrationen fungerar. Där framkom det att många som flyttar hit önskar information om vem som är röstberättigad och hur valet går till, förklarar landskapsregeringens valadministratör Casper Wrede.
Någon information på finska som är det språk som, förutom svenska, talas av flest personer på Åland finns däremot inte – varken på landskapsregeringens hemsida eller i någon broschyr.
– Vi räknar med att alla som flyttar hit från Finland är bekanta med vårt valsystem eftersom det är väldigt likt det finländska. Den här informationen riktar sig till ovana väljare och framför allt till personer som har flyttat hit från ett land utanför Norden, säger Casper Wrede.
Två val
För att få rösta i lagtingsvalet krävs åländsk hembygdsrätt och för att erhålla en sådan ska man ha tillfredsställande kunskaper i svenska. Röstberättigade i kommunalvalet är däremot alla, oavsett nationalitet, som varit bosatta på Åland i ett år.
Valdeltagandet i kommunalvalet är dock betydligt lägre bland de personer som inte har hembygdsrätt. I valet 2011 var valdeltagandet i kommunalvalet totalt sett 64,3 procent. Bland dem som saknade hembygdsrätt var valdeltagandet endast 34,3 procent och bland utomnordiska inflyttade utan hembygdsrätt 22,5 procent.
Några statistiska uppgifter kopplade till modersmål finns däremot inte.
Är det ändå inte rimligt att ha informationen även på finska när det är det näst mest talade språket på Åland?
– I så fall skulle vi ha behövt ta fram särskild information för de personer som flyttar från fastlandet om det som ändå skiljer valet här från det finländska, till exempel att vi har två samtidiga val. Vi bedömde det inte som ändamålsenligt att översätta just denna information till finska, säger Casper Wrede.
Förening fundersam
I den finskspråkiga föreningen Ahveniset har medlemmarna reagerat på bristen på finskspråkig information om valet.
– Man tappar hakan. Vi är den största minoritetsgruppen här och ändå har man plockat bort oss, säger föreningens ordförande Lea Hänninen.
Hänninen tycker inte att allt i det åländska valsystemet är självklart för en som är inflyttad från fastlandet. Alla känner till exempel inte till vilket val man är röstberättigad till om man inte har hembygdsrätt.
– Man vill ju att folk ska delta i samhället och i val så mycket som möjligt. Då kan jag bara se att man skulle vinna på att ha informationen på finska också.