Hemlighetsmakeri när FN får ny chef
Kampen om vem som ska bli FN:s nästa generalsekreterare är vidöppen – beträffande utgången. När det gäller kandidaturer och val är processen sluten och ogenomskinlig.
NEW YORK
– Jag varken bekräftar eller dementerar min kandidatur, säger Helen Clark med ett illfundigt leende på sitt kontor i New York.
Hon är chef för FN:s utvecklingsprogram UNDP och tidigare trefaldig premiärminister i Nya Zeeland. Nu är hon också en av favoriterna till posten som Förenta Nationernas generalsekreterare, men ska hon vinna den kampen om ungefär ett år är det klokt att ligga lågt med kandidaturen än så länge.
Om ungefär ett år ja, för ingen vet exakt när eller hur den nya generalsekreteraren väljs.
FN-stadgan säger ytterst lite om valprocedur eller mandat. Praxis har format valprocessen under årens lopp. Det är kutym att ordförandena för säkerhetsrådet och generalförsamlingen i ett gemensamt brev presenterar ett namn, och sedan behövs inte mycket mer.
De fem permanenta länderna i säkerhetsrådet har vetorätt. I praktiken avgör USA och Ryssland frågan sinsemellan.
– Själva generalförsamlingen har inte mycket att säga till om. Processen är hemlig och politiserad, allt den inte borde vara, säger Warren Hoge, tidigare FN-korrespondent vid New York Times.
President Sauli Niinistö bedömer att det finns en klar press på att göra proceduren mer transparent och demokratisk, vilket Finland yrkar på.
– Men det är mycket svårt att säga om det blir så. Det förutsätter att någon avstår makt, och sådant brukar komplicera de flesta frågor.
Finland för sjuårsperiod
Det är brukligt men inte hugget i sten att generalsekreteraren väljs för fem år och kan omväljas en gång. Vid utgången av 2016 har Ban Ki-moon suttit två femårsperioder, och därför utgår alla från att en ny chefstjänsteman väljs nästa höst.
Det förklarar också varför Helen Clark inte kan säga så mycket. Hon är "ett hett namn", men strängt taget är varken hon eller någon annan officiellt kandidat, och lär inte bli det heller om ogenomskinligheten består.
– Den förestående processen torde ändå bli lite öppnare. Om kandidaterna trädde fram öppet skulle valet åtminstone få lite transparens, säger president Tarja Halonen.
Finland och Estland hör till en grupp FN-medlemmar som föreslår att mandatet spikas till en enda sjuårsperiod. Då skulle generalsekreteraren slippa föra en personlig valkampanj i slutet av sin första mandatperiod.
– Fortsätter vi så här kan vi inte säkerställa att den bästa personen väljs, säger Estlands utrikesminister Marina Kaljurand.
Kräver förnyelse
Säkerhetsrådet kanske inte lyssnar till Estland, men en lite mer inflytelserik FN-grupp som kallas The Elders säger samma sak. Hit hör president Martti Ahtisaari och tio andra äldre statsmän med meriter inom fredsarbete och mänskliga rättigheter. De kräver förnyelse.
– Vi behöver en öppen process med ett genuint demokratiskt val. Vi äldre kommer att fortsätta att tala om detta, säger Mexikos ex-president Ernesto Zedillo.
Warren Hoge tror inte att det hjälper.
– De äldre är för sent ute. Det behövs bara en överenskommelse i säkerhetsrådet, och så är saken klar.
En anonym FN-källa uppger att säkerhetsrådet jobbar med en lista på tjugo personer som skulle lämpa sig för posten. Listan är givetvis hemlig.
I offentligheten sägs det att nästa generalsekreterare borde komma från Östeuropa, som aldrig innehaft posten, men inte heller här finns någon skriven regel. Det är redan svårt att hitta ett östeuropeiskt land som både Ryssland och USA kan enas om.
– Det är möjligt att Ryssland inte skulle acceptera en generalsekreterare från något EU- eller Natoland, och då finns det inte mycket att välja på i Östeuropa, säger Warren Hoge.
Efter att FN haft åtta manliga generalsekreterare anser många att det börjar vara nog.
– Tiden är mogen för en kvinna, fastslår Tarja Halonen.