Det här föreslår regeringen
Här är regeringens förslag till arbetsmarknadsåtgärder:
• Trettondag och Kristi himmelsfärd blir obetald ledighet, utan att förkorta årsarbetstiden. Om man inte jobbar då, jobbar man in det en annan dag. De som jobbar de här dagarna får inte helgtillägg.
• Den första sjukdagen blir obetald karensdag. De därpå följande åtta dagarna får man 80 procent av lönen, och därefter bestäms lönen för sjukdagarna av kollektivavtalen.
• En maxgräns för semestrar blir sex veckor enligt lagen, vilket skulle förkorta semestertiden för dem som arbetat länge inom offentliga sekotorn och vissa branscher i privata sektorn.
• I semesterlagen infogas också lagstadgad semesterpeng, men samtidigt skärs den ner så att semesterpengen maximalt kan vara ungefär en tredjedel lägre än nu. Avvikande modeller kan avtals om i enskilda arbetsavtal, men inte i kollektivavtal.
• Socialavgiften för privata företag sänks med 1,72 procentenheter. En mer detaljerad plan för hur presenteras på våren i samband med budgetramen.
• Skyddet för uppsagda stärks så att man utöver lönen för uppsägningstid får rätt till sysselsättningsfrämjande åtgärder för ett värde som motsvarar företagets genomsnittliga månadslön.
• Uppsagda får rätt till förlängd arbetshälsovård under sex månader efter arbetsförhållandets slut.
• Kostnaderna för föräldraledigheter utjämnas med en klumpsumma på 2500 euro som betalas till arbetsgivare där moderskapslediga kvinnor återvänder på jobb.
• Förändringarna gäller inte gällande kollektivavtal, utan enbart kommande.
• De lagar som binder branschavtalen med maximigränser skall gälla tillfälligt i tre år.
• Lagförslagen kommer till riksdagen sommaren 2016.
• Samtidigt håller regeringen dörren öppen för alternativa förslag från arbetsmarknadsparterna, där effekten på prinkonkurrensen är "ungefär" fem procent, dock med spelrum för att effekten på priskonkurrenskraften också kan bestå av en löneuppgörelse.