Migri fryser irakiska och somaliska asylbeslut
Det är tillfälligt stopp på asylbeslut för irakiska och somaliska sökanden. Orsaken är att Migrationsverket vill uppdatera ländernas säkerhetsbedömning så den ligger närmare övriga EU-länder.
Beskedet om att Migrationsverket tillsvidare lägger besluten för irakiska och somaliska asylansökningar på is kom tidigare i dag, onsdag.
Bakgrunden är att man vill uppdatera det aktuella säkerhetsläget för Iraks och Somalias del, samt kartlägga övrig EU-praxis och möjligheterna att sända tillbaka asylsökande till Irak och Somalia.
Enligt Migri ska utredningen vara klar inom ett par veckor och riktlinjerna för de asylansökningar som är öppna kommer sannolikt efter detta att skärpas.
Fram till nu har Migrationsverkets praxis varit att asylsökande från de centrala delarna av Irak samt från södra och centrala Somalia beviljas uppehållstillstånd på grund av internationellt skydd enbart med anledning av säkerhetsläget i det område de kommer ifrån.
Bland andra Sverige gör en lite annan värdering och behandlar exempelvis asylsökande från Bagdad och Mogadishu individuellt, eftersom man anser att städerna som helheter inte är otrygga nog för att det ska räcka som asylgrund.
– Vi kommer antagligen att uppdatera våra riktlinjer till motsvarande nivåer så att också den uppfattning som verkar råda att man automatiskt får asyl i Finland korrigeras, säger Migrationsverkets chef Jaana Vuorio.
Konkret leder skärpningen till att ett tiotal fall från årets början som i princip var klara för beslut läggs på is i ett par veckor. Samtliga ansökningar som kommit in efter det avgörs därefter också enligt de nya riktlinjerna.
Fram till den 29 september har det kommit 17 350 asylsökande till Finland. Av dem är 69 procent irakier och 10 procent somalier.
Könsfördelningen för den största gruppen är snäv – HBL räknade ut att knappt 90 procent av dem är män.
– Man ska väl tolka det som att det är en lång och svår resa, där kvinnor och barn stannar i flyktingläger och på andra platser, säger Vuorio.
Hur många av alla som kommit som har familjer som väntar någonstans är fortfarande oklart, men Vuorio påpekar att det bara är de som slutligen beviljas flyktingstatus som har en enklare rätt att få familjen till Finland.
De som beviljas asyl på andra grunder har däremot strikta krav på bland annat försörjningsplikt för make och barn, som i praktiken betyder att en enskild individ ska ha en ganska stark ekonomi för att kunna få sin familj med sig till Finland.
Av det hundratal irakier som i fjol fick asyl i Finland fick en större del det på andra grunder än med flyktingstatus.
– Just nu är vi inne i utredningsfasen och vem som får asyl på vilka grunder och vem som inte får det är oklart. Polisen utreder fortfarande och de ansökningar som kommit efter sommaren har inte ens nått fram till Migrationsverket än, säger Vuorio.
På statlig nivå bereder man ytterligare skärpningar för familjeåterföreningen, men den processen är fortfarande ofullbordad.